Summa sidvisningar

onsdag 4 februari 2015

KAPITEL 21

Helighet och herravälde

... och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem! (2Tim.3:5)
 
Gud gav herravälde till Simson även i hans okunnighet. Vad var hemligheten till Simsons kraft? Domarboken berättar att det var hans långa hår och genast då han förlorade det, förlorade han också kraften. Simson var ingen stor och muskulös man. I Dom.16:17 sa han till Delila: Om man rakar av mig håret, viker min styrka ifrån mig, och jag blir svag som alla andra människor”. Hans fiender ville veta hemligheten till hans kraft. De frågade inte: ”Hur fick du så stora muskler?” Det föll dem aldrig in. Det är inte på grund av vår stora förmåga, kraft eller vishet och inte ens avsaknad av synd, utan på grund av vad Jesus gjorde på korset, som vi har denna auktoritet att regera över synd och förbannelse. Simson regerade över fienderna till Guds folk. Då Simson förlorade sin underkastelse till Gud, förlorade han också herraväldet. I 1Kor.11:3-16 gavs det långa håret till kvinnan som ett tecken på underkastelse till sin make. Vem är vår make? Det är Herren. Den som svor nasirlöftet som Simson gjorde, fick inte klippa sitt hår som ett tecken på underkastelse. Poängen är att detta herravälde gavs till Simson, men han förlorade det eftersom han förlorade sitt hår, tecknet på underkastelse till Herren.

Nasirer var avskilda från världen genom deras underkastelse till Herren och genom deras långa hår. (4 Mos.6:5) Så länge hans nasirlöfte varar skall inte någon rakkniv komma på hans huvud. Till dess att de dagar som han är avskild för HERREN har nått sitt slut, skall han vara helig och låta håret växa långt på sitt huvud. Denna separation genom underkastelse är betydelsen av helighet. Hur förlorade Simson sin helighet och kraft? (Dom.16:19) Hon (Delila) fick honom att somna i sitt knä. Sedan kallade hon till sig en man som på hennes befallning skar av de sju flätorna på hans huvud. Då började hon få makt över honom, och hans styrka vek ifrån honom. Simson somnade, vilket på ett andligt sätt betyder att han inte längre hade sina ögon öppna för ljuset från sanningen. Han överlämnade sitt huvud eller sitt sinne i knät på skökan Delila och förlorade sitt hår (underkastelse, separation, helighet) och, som en konsekvens av detta, sin kraft eller sitt herravälde. Sensmoralen i denna historia är att vi inte ska låta skökan få vårt sinne, för då har vi inte längre någon kraft eller något herravälde. Det mänskliga religiösa systemet, skökan, har berövat Guds folk dess kraft därför att de inte har kapitulerat inför Guds Ord. (2 Tim.3:5) ... och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!

Bruden” i Höga Visan är en profetisk liknelse om bruden idag, som tillfälligt har förlorat sin underkastelse. (Höga V.5:7) Väktarna (pastorerna) fann mig där de gick omkring i staden. De slog mig och sårade mig, de ryckte av mig manteln (hebreiska: ”slöjan”), väktarna på murarna (samfund eller sekter). Väktarna är identifierade av Herren som herdar (hebreiska: ”pastorer”) i Jes.56:11-12. Dessa pastorer slog henne och tog av henne slöjan i ett försök att hålla bruden innanför deras sekteristiska murar. Slöjan är också ett tecken på underkastelse till hennes make, Herren.
(1 Kor.11:3) ...mannen är kvinnans huvud... (5) Men om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet, så vanärar hon sitt huvud...(10) Därför skall kvinnan ha en makt på huvudet för änglarnas skull. (13) Döm själva. Passar det sig att en kvinna ber till Gud utan att ha något på huvudet? Falska herdar har gjort Guds folk undergivet religioner snarare än Kristus.

Som ett tecken för våra dagar sökte bruden fåfängt sin käresta först på den babyloniska religionens breda gator. (Höga V.3:2) Jag vill stiga upp och gå omkring i staden (Babylon), på gatorna och torgen, jag vill söka honom som min själ har kär. Jag sökte honom men fann honom inte. Hon sökte honom hos de falska herdarna som var lojala endast till sig själva och sina egna kungadömen. (3) Väktarna fann mig, där de gick omkring i staden. Har ni sett honom som min själ har kär? Först efter att hon hade blivit befriad från dem fann hon den som hennes själ hade kär. (4) Knappt hade jag kommit förbi dem, så fann jag honom som min själ har kär. Jag grep tag i honom, och jag släppte honom inte (i sin iver ville hon dela honom med dem hos vilka hon först hade blivit avlad och född), förrän jag hade fört honom in i min moders hus, in i hennes kammare som fött mig. De andra döttrarna till den kollektiva modern delade inte hennes iver över hennes besynnerlige käresta. (5:9) Vad är din vän förmer än andra, du skönaste bland kvinnor? Vad är din vän förmer än andra, eftersom du bönfaller oss så? Eftersom hon inte var tillfreds med ”en annan Jesus” var hon inte befläckad med de andra döttrarnas religioner och blev därför utvald av sin Herre. (6:8) En enda är hon, min duva, min fullkomliga, en enda är hon för sin mor, älskad är hon av henne som fött henne. Flickorna ser henne, de prisar henne lycklig, drottningar och bihustrur lovprisar henne. Hon återvann sitt herravälde då hon blev fullkomlig bland de kvinnor som representerade de falska religiösa systemen. De som bär frukt kommer att vandra i hennes fotspår i helighet och kommer inte att bli befläckade med världens säd (ord), för de är andliga jungfrur. (Upp.14:4) Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. Sekterna i kristenheten har blivit befläckade med vad Paulus varnade för i (2Kor.11:4), ”Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.” (2Kor.6:17) Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er. Endast Ordet är sanningen som befriar. (2Kor.7:1) Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse.

Jesus kallade sina får ut ur den avfälliga religionens fålla, för att följa lammet vart än det går. (Joh.10:3) ...han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. (4) När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. (5) Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst. Denna lilla hjord som följer Herren i frid är vad bruden sökte. (Höga V.1:7) Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Varför skulle jag vara som en beslöjad kvinna vid dina vänners hjordar? Slöjan i detta fall representerar att vara blind och bunden av underkastelse till en religion. (2 Kor.3:15) Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. (16) Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. (17) Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. (18) Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet... Vi ser här att den som inte är beslöjade av religionens formalism, han ser Herren och förvandlas till Hans avbild.

Den kärestas svar på ”Var för du din hjord i bet?” var (Höga V.1:8) Om du inte vet det, du skönaste bland kvinnor, gå då i hjordens spår och för dina killingar i bet vid herdarnas tält. På Jesu tid var det omöjligt att mata Hans församling eller de som var kallade ut, i de avfallna sekterna av judendomen, så Han matade dem ”vid herdarnas tält.” På samma sätt, på grund av att församlingen så totalt har avfallit i våra dagar, så matar Jesus hjorden med frihet, vila och sanning utanför herdarnas tält. Detta medförde förebråelser till bruden liksom till Jesus.

(6) ...Min moders söner var mycket upprörda över mig... De som tar upp sina kors för att följa Jesus har uppmanats att acceptera samma förebråelser. (Hebr.13:11) Ty kropparna från de djur, vilkas blod översteprästen bär in i det allra heligaste som syndoffer, bränns upp utanför lägret. (12) Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. (13) Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans smälek.

Moses, som är en bild på Kristus, ledde sitt folk ut ur lägret från de rebelliska avfällingarna. (2 Mos.33:7) Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga HERREN måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. Det är i dessa dagar som förfärliga domar kommer att inge fruktan i dem inne i lägret att komma ut och sammanstråla med dem som redan är kallade ut på Guds rikes sanna berg. (2 Mos.19:15) Och han sade till folket: "Håll er beredda till i övermorgon. Ingen får komma nära någon kvinna (en avfallen sekt). "(16) På tredje dagen, när det hade blivit morgon (början på det tredje millenniet sedan den siste Adam – där vi är nu [2Pet.3:8]), började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade. (17) Men Mose förde folket ut ur lägret för att möta Gud och de ställde sig nedanför berget.

Om du har upptäckt att du har följt människors religioner och beslutat att omvända dig så kommer Gud att återupprätta ditt herravälde. Under fångenskapen hos filistéerna ångrade Simson sig och hans hår började växa. Hans kraft återvände och han raserade deras falska tempel över deras huvuden. (Dom.16:30) Och Simson sade: "Låt mig dö med filistéerna!" Sedan böjde han sig framåt med sådan kraft att huset föll omkull över furstarna och allt folket som fanns där. De som han dödade vid sin död var fler än de som han hade dödat medan han levde. På samma sätt är det då vår köttsliga natur dör. Då ökar vår makt över våra fiender.

Få som någonsin utövat makt på jorden för Guds räkning manifesterade fullkomlighet, Simson medräknad. Han vägrade låta Gud ha makt över honom och slutligen förlorade han den makt han hade över jorden. Det är inte nödvändigt för Gud att ta bort löftena om makt från dem som är rebelliska. Deras eget hjärta kommer inte att ha tro för att kunna ta del av dessa löften. (1 Joh.3:21) Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud, (22) och vad vi än ber om, det får vi av honom, ty vi håller hans bud och gör det som gläder honom. Om vi inte tjänar Gud kommer vårt eget hjärta att fördöma oss och vi kommer inte att ha någon tro för att utöva makt. Här talar han fortfarande inte om människor som manifesterat fullkomlighet, men Han förväntar sig att vi ska vara lärjungar som vandrar i det ljus som vi har. På detta sätt är vi fullkomliga genom tron tills vi manifesterar fullkomlighet. En nyfrälst kristen har endast lite kunskap om gott och ont, men han är oskyldig i Guds ögon om han gör det som han vet att han ska göra. Nyfrälsta kristna har makt över synden och förbannelsen men inte över Guds folk.

För flera år sedan hade jag en dröm där Gud instruerade mig om det sätt på vilket Gud upphöjer vissa till ledarpositioner över Hans folk. Jag gör inga anspråk för egen del med denna dröm, utan poängterar bara principer. I denna dröm fanns två berg. (Det första berget representerade denna världens rike, Babylon och det andra representerade Guds rike, berget Sion.) Jag körde en bil nerför det första branta berget. (Detta representerar att ödmjuka oss själva inför Ordet [Jes.40:4], genom att bli som ett barn [Matt.18:4] och att förlora vårt köttsliga liv i denna världen [Matt.16:25,26]. Mitt i vägen som gick nerför detta berg fanns en fåra hela vägen ner till foten av berget. Min bil hade ett hjulpar på den ena sidan och ett på den andra sidan av fåran. Jag kunde inte svänga varken till höger eller till vänster utan att hamna ner i fåran, vilket förstås hade stoppat nedstigningen från berget. (Josua fick instruktioner som liknade denna dröm då han skulle inta det förlovade landet. (Jos.1:7) Ja, var stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer all den undervisning som min tjänare Mose har givit dig. Vik inte av från den vare sig till höger eller till vänster, så skall du ha framgång vart du än går. Att svänga höger eller vänster symboliserade att vända bort från den smala vägen som Skriften talar om. Det stoppar oss från att utöva auktoritet att inta vårt förlovade land, vilket symboliserar att leva på löftena.)

Då jag hade kommit ner från detta berg steg jag ur bilen. Jag kände på mig att jag hade många fiender. (Ju mer vi ödmjukar oss inför Ordet desto flera fiender får vi, både i den världsliga församlingen och i världen, precis som vår Herre.) Sedan fann jag några verktyg som var gömda under en buske. Det var hammare, skruvmejslar och skiftnycklar och de var alla insmorda med olja. (Det var vid den brinnande busken som Moses fick auktoritet att befria Guds folk från träldomen. Verktyg binder och löser liksom Guds auktoritet som getts till Hans lärjungar (Matt.18:18). Löftena i Ordet är nycklarna till Guds rike, som binder och löser och som gavs till lärjungarna. Oljan betecknar den Helige Andes kraft. Med andra ord, om vi håller oss på den raka och smala vägen, kommer vi att få auktoritet att binda och lösa för Gud.) Därifrån vände jag mig åt höger (Fåren placeras på höger sida [Matt.25:33]) och gick uppför ett brant berg. (Att vi har kommit ner från det första berget berättigar oss att gå upp på det andra. Att vara ödmjuka i världens ögon gör oss stora i riket. De sista ska bli de första och de minsta ska bli de största. (Jes.40:3) ...bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud. (4) Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas... Herrens väg är att de som är ödmjuka i världen kommer att bil upphöjda på Guds berg, men de som är upphöjda på det världsliga berget måste komma ner därifrån.) (Jak.4:10) Ödmjuka er alltså inför Herren, så skall han upphöja er.

Efter att ha nått bergets topp gick jag genom dörren till ett väldigt palats. (Joh.10:2) Men den som går in genom dörren är fårens herde. (7) Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. (Jesus är den ende herden till fåren. Han använder redskap som kommer till fåren endast genom Honom, dörren. Detta palats representerar det nya Jerusalem på berget Sion, staden som regerar över Guds folk.) Det gamla Jerusalem regerade över Guds fysiska, gammaltestamentliga folk på samma sätt som det nya Jerusalem regerar över Guds andliga, nytestamentliga folk. Paulus förklarade att det är till denna andliga stad vi har kommit. Han visade att den inte är en fysisk stad som man kan ta på. (Hebr.12:18) Ni har inte kommit till ett berg som man kan ta på... (22) Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem... (23) till en högtidsskara, en församling av förstfödda... (Jesu utkallade kommer till detta berg. Vår resa är att ta oss till detta berg, att bestiga det och att stiga in i tronrummet genom dörren.)

Sedan såg jag Jesus, Davids son som satt på Davids tron. Jag gick och satte mig bredvid Honom och vi började prata med varandra. (Tronen är den plats av herravälde som bruden har bredvid sin kung.) (Upp.3:21) Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron. Alla som övervinner sina onda och hårda hjärtan för att stå fast vid Jesu namn ska få sitta på denna tron. (Jer.3:17) På den tiden skall man kalla Jerusalem "HERRENS tron", och alla hednafolk (hednakristna) skall samlas där för att ära HERRENS namn i Jerusalem. Och de skall inte mer följa sina onda och hårda hjärtan. (Alla som övervinner det första världsliga berget ska bo på det andra berget som är Guds rike. Dessa agerar i ”Herrens namn” för de sitter tillsammans med Jesus på auktoritetens tron. Denna position har getts till alla som är födda på nytt, men många av dem har vikit av antingen till höger eller till vänster och tar därför inte sin rättmätiga position genom att förbli i Kristus.) (Ef.2:4) Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, (5) också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. (6) Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus.

Då jag satt där och pratade med Jesus hörde jag ett oljud bakom mig och vände mig om. Jag fick se några män som försökte klättra in i tronrummet genom ett fönster. Jesus sa: ”Var inte orolig, de kan inte komma in hit.” (Tydligen så kan man tillskansa sig en auktoritetsposition i Babylon, men inte i Sion, Guds berg och rike.) (Joh.10:1) Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Jesus sade om de avfallna prästerna på Hans tid: ”Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem” (Joh.10:8) och så är det också idag. Många har stulit sin auktoritetsposition men har aldrig ödmjukat sig inför Ordet och gått in genom dörren Jesus. De har bestulit fåren på begåvade mentorer. De har bestulit fåren på Jesus, för pastorer kan ge vidare endast det som de själva är. Religion har historiskt gjort samma misstag. I kristna sekter förväxlar man utbildning med auktoritet och fullmakt av Gud. De religiösa ledarna såg lärjungarna endast som olärda män (Apg.4:13). Ändå visste de att lärjungarna hade varit med Jesus på grund av gåvorna som de hade. Tro, frukt, mognad, underkastelse till Herren och personlig kunskap om Honom och Hans vägar måste överföras till fåren. Pastorer kan inte föra över något som de inte själva har. Döttrarna till skökan (Upp.17:5) massproducerar ännu idag oäktingar (pastorer som arbetar endast för pengar) (Joh.10:12,13: Jes.56:9-12), men Jesus kommer för att leda sina får ut ur de världsliga, babyloniska fållorna (Joh.10:3,4) så att de, utan att bli hindrade av mänskliga traditioner, kan följa Honom. En man måste vara en äldste i erfarenhet och mognad i Ordet för att kunna bli utsedd till biskop (tillsyningsman) över Guds folk (1 Tim.3:1-7; Tit.1:5-9).

En vän till mig drömde om kristna som babies med skägg, vilket visade att de hade umgåtts med Herren i många år, men var ännu omogna. Guds folk har älskat världen så mycket att Han har gett dem omogna, avfallna ledare som berättar för dem vad de vill höra. (Jes.3:4) Jag skall ge dem pojkar till furstar, nyckfullhet skall råda över dem. (5) Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa. Barnet skall sätta sig upp mot den gamle, den obetydlige mot den högt ansedde. Välj mannen som har gåvan före mannen som har en titel. (2 Tim.4:3) Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. (4) De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.

Inga kommentarer: