KAPITEL 22

Börja nu

Han säger ju: Jag bönhör dig i rätt tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag. Se, nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag (2 Kor.6:2).

Alla väntar på att Herren ska göra något. Han bönhörde oss och på frälsningens dag räddade han oss. Nu är den rätta tiden att göra något med den där frälsningen. Nu är vår dag här då vi blir räddade från hela förbannelsen. Jesus besegrade djävulen och hans rike på Sin dag. (Joh.12:31) Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut. (Joh.16:33)…I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.". Med andra ord var glad över de goda nyheterna att denna ogudaktiga värld har blivit besegrad. Den är nu under Kristi sanna kropps fötter. (Ef.1:22) Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, (23) som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.

Vad som behövs nu är att de som har tro agerar med den auktoritet som finns i Ordet och använder Guds kraft för att manifestera det som hände på korset. (Rom.8:13) Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. Notera att vi agerar med Andens kraft. Andens kraft finns tillgänglig för alla som handlar efter Ordet. (2 Kor.7:1) Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse. Jesus gjorde klart för oss att vi inte ska vänta på Hans tillkommelse för att skörda, utan att vi ska göra det arbete Han gav oss. (Joh.4:35) Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. (36) Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv.

Det är väldigt lätt för oss att bara förlita oss på världen och världens sätt att göra saker, men ökentider kommer och då kommer detta att bli omöjligt. "Den rättfärdige skall leva av tro," vilket är en radikal avvikelse från det vardagliga "kristna" livet. Vi borde lära oss att göra saker med vår tro om inte annat för att växa i kraften och upplevelsen av ett rättfärdigt liv. Du kan börja med områden som du kanske tycker inte spelar någon roll, utom det faktum att Herren vill träna oss alla till att bli kärl som bringar frälsning, befrielse, helande och försörjning till oss själva och dem som tror. När vi använder vår tro lär vi oss att Gud står vid sitt Ord och vi börjar då våga lite mer. Varje framgång lägger grunden för mer framgångar så att du vet att du kan använda din tro till att befalla Guds försörjning. Den dagen kommer då din erfarenhet kommer att rädda liv, liksom den gjort för mig.

Jag har delat med mig av några av mina tidiga erfarenheter, inte för att jag ska få någon ära, utan för att ära Kristus; för vi har inget som vi inte har fått ifrån Honom (1 Kor.4:7). När jag var ung i Herren bad jag Honom att ta min hand och lära mig att bli Hans lärjunge. Jag kände verkligen hur han gick med mig för att undervisa mig. Jag hade studerat tro och var ivrig att få använda min tro. Don Robertson, mannen som vittnade för mig och jag skulle iväg och åka vattenskidor.Vi startade min bil för att dra upp båten och hörde ett oljud under motorhuven. Vi öppnade huven och fann att problemet var ett trasigt lager i generatorn. Don sa: "Vad ska vi göra?" Jag sa: "Vi befaller den att laga sig, åker för att åka vattenskidor och förlitar oss på vår tro."Don instämde så vi la våra fingrar på den högljudda generatorn och befallde den att bli helad i Jesu namn. Vi slog igen huven, kopplade på båtkärran och åkte iväg mot Old River, ca en timmes bilresa bort. Nu hade det börjat mulna på och vi såg blixtar i den riktning vi skulle. Då insåg jag att det här var ytterligare en bra möjlighet att få se Guds mirakelkraft. Jag sa till Don: "Vi pekar mot de där molnen och befaller dem att flytta på sig." Vi uttalade befallningen tillsammans. När vi fortsatte köra delade molnen på sig. Genom sidofönstren kunde vi se moln på båda sidor om bilen och genom framrutan såg vi blå himmel som sträckte sig flera kilometer. Vi fröjdades i Herren!

När vi nådde False River, på vägen mot Old River, var vi tvungna att sakta ner på grund av bebyggelsen. Det var då vi märkte att det inte längre kom något oljud från motorhuven. Don sa: "Stanna bilen! Det här vill jag se!" Vi öppnade huven och generatorn spann som en katt, utan något som helst oljud. Pris ske Gud, jag behövde aldrig byta den där generatorn! Vi var tvungna att svänga vänster, mot molnen, för att fortsätta mot Old River. Vi upprepade vår befallning och molnen delade sig vinkelrätt, vilket uteslöt att naturliga vindar kunde vara orsaken. Gud ville visa oss något. Vi fick en vacker och solig dag för att åka vattenskidor, men vi kunde se moln i nästan alla riktningar. En del tror att det är oviktigt för vår Allsmäktige Gud om vi får en vacker dag för vattenskidåkning eller inte. Men det är viktigt för Honom eftersom det ger oss både träning och erfarenhet. Och Han vill också att vi ska ha kul ibland.

En gång när jag skulle hämta min dotter Deborah från kyrkans lekskola så dog min bil tre kvarter från skolan. Jag försökte starta bilen igen tills batteriet var helt dött. Eftersom jag inte ville vara sen började jag gå. Himlen var mörk av svarta moln och plötsligt började det regna kraftigt. En röst i mitt huvud sa: "Varför befaller du inte det där regnet att sluta?" Jag lyfte min hand och svängde runt horisontellt med handen mot de där molnen och sa: "SLUTA, i Jesu namn." Regnet slutade som om jag tagit en kniv och skurit av det tvärs himlen. Uppmuntrad hämtade jag Deborah och berättade historien för henne när vi gick till bilen. Jag sa: "Om Gud kan få regnet att sluta kan Han också starta vår bil. När vi kommer fram ska vi lägga våra händer på instrumentbrädan och befalla bilen att starta i Jesu namn." Vi satte oss i bilen, lade händerna på instrumentbrädan och sa: "STARTA, i Jesu namn." Jag vred på nyckeln och höll kvar den. Batteriet hade hunnit återhämta sig lite så startmotorn spann på ganska bra, men ju längre jag höll kvar nyckeln desto svagare blev startmotorn. Slutligen stannade den helt, men jag höll fortfarande kvar nyckeln. Ett ögonblick efter att startmotorn stannat (pga att batteriet var helt dött) och jag fortfarande höll kvar nyckeln, så startade bilen som om den hade haft två batterier. Jag vet att Herren lät det ske på det sättet så att jag skulle veta att det var Han. När jag ser tillbaka och tänker på hur "uppumpad" jag kände mig av att Herren stoppat regnet är jag förvånad att inte varenda bil i staden startade när vi sa "STARTA". Pris ske Gud! Han håller oss i handen och uppmuntrar oss under vägen.

Jag hoppas det här har varit en välsignelse för dig. Gå med Gud.

KAPITEL 21

Helighet och herravälde

... och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem! (2Tim.3:5)

 

Gud gav herravälde till Simson även i hans okunnighet. Vad var hemligheten till Simsons kraft? Domarboken berättar att det var hans långa hår och genast då han förlorade det, förlorade han också kraften. Simson var ingen stor och muskulös man. I Dom.16:17 sa han till Delila: ”Om man rakar av mig håret, viker min styrka ifrån mig, och jag blir svag som alla andra människor”. Hans fiender ville veta hemligheten till hans kraft. De frågade inte: ”Hur fick du så stora muskler?” Det föll dem aldrig in. Det är inte på grund av vår stora förmåga, kraft eller vishet och inte ens avsaknad av synd, utan på grund av vad Jesus gjorde på korset, som vi har denna auktoritet att regera över synd och förbannelse. Simson regerade över fienderna till Guds folk. Då Simson förlorade sin underkastelse till Gud, förlorade han också herraväldet. I 1Kor.11:3-16 gavs det långa håret till kvinnan som ett tecken på underkastelse till sin make. Vem är vår make? Det är Herren. Den som svor nasirlöftet som Simson gjorde, fick inte klippa sitt hår som ett tecken på underkastelse. Poängen är att detta herravälde gavs till Simson, men han förlorade det eftersom han förlorade sitt hår, tecknet på underkastelse till Herren.

Nasirer var avskilda från världen genom deras underkastelse till Herren och genom deras långa hår. (4 Mos.6:5) Så länge hans nasirlöfte varar skall inte någon rakkniv komma på hans huvud. Till dess att de dagar som han är avskild för HERREN har nått sitt slut, skall han vara helig och låta håret växa långt på sitt huvud. Denna separation genom underkastelse är betydelsen av helighet. Hur förlorade Simson sin helighet och kraft? (Dom.16:19) Hon (Delila) fick honom att somna i sitt knä. Sedan kallade hon till sig en man som på hennes befallning skar av de sju flätorna på hans huvud. Då började hon få makt över honom, och hans styrka vek ifrån honom. Simson somnade, vilket på ett andligt sätt betyder att han inte längre hade sina ögon öppna för ljuset från sanningen. Han överlämnade sitt huvud eller sitt sinne i knät på skökan Delila och förlorade sitt hår (underkastelse, separation, helighet) och, som en konsekvens av detta, sin kraft eller sitt herravälde. Sensmoralen i denna historia är att vi inte ska låta skökan få vårt sinne, för då har vi inte längre någon kraft eller något herravälde. Det mänskliga religiösa systemet, skökan, har berövat Guds folk dess kraft därför att de inte har kapitulerat inför Guds Ord. (2 Tim.3:5) ... och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!

”Bruden” i Höga Visan är en profetisk liknelse om bruden idag, som tillfälligt har förlorat sin underkastelse. (Höga V.5:7) Väktarna (pastorerna) fann mig där de gick omkring i staden. De slog mig och sårade mig, de ryckte av mig manteln (hebreiska: ”slöjan”), väktarna på murarna (samfund eller sekter). Väktarna är identifierade av Herren som herdar (hebreiska: ”pastorer”) i Jes.56:11-12. Dessa pastorer slog henne och tog av henne slöjan i ett försök att hålla bruden innanför deras sekteristiska murar. Slöjan är också ett tecken på underkastelse till hennes make, Herren.

(1 Kor.11:3) ...mannen är kvinnans huvud... (5) Men om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet, så vanärar hon sitt huvud...(10) Därför skall kvinnan ha en makt på huvudet för änglarnas skull. (13) Döm själva. Passar det sig att en kvinna ber till Gud utan att ha något på huvudet? Falska herdar har gjort Guds folk undergivet religioner snarare än Kristus.

Som ett tecken för våra dagar sökte bruden fåfängt sin käresta först på den babyloniska religionens breda gator. (Höga V.3:2) Jag vill stiga upp och gå omkring i staden (Babylon), på gatorna och torgen, jag vill söka honom som min själ har kär. Jag sökte honom men fann honom inte. Hon sökte honom hos de falska herdarna som var lojala endast till sig själva och sina egna kungadömen. (3) Väktarna fann mig, där de gick omkring i staden. Har ni sett honom som min själ har kär? Först efter att hon hade blivit befriad från dem fann hon den som hennes själ hade kär. (4) Knappt hade jag kommit förbi dem, så fann jag honom som min själ har kär. Jag grep tag i honom, och jag släppte honom inte (i sin iver ville hon dela honom med dem hos vilka hon först hade blivit avlad och född), förrän jag hade fört honom in i min moders hus, in i hennes kammare som fött mig. De andra döttrarna till den kollektiva modern delade inte hennes iver över hennes besynnerlige käresta. (5:9) Vad är din vän förmer än andra, du skönaste bland kvinnor? Vad är din vän förmer än andra, eftersom du bönfaller oss så? Eftersom hon inte var tillfreds med ”en annan Jesus” var hon inte befläckad med de andra döttrarnas religioner och blev därför utvald av sin Herre. (6:8) En enda är hon, min duva, min fullkomliga, en enda är hon för sin mor, älskad är hon av henne som fött henne. Flickorna ser henne, de prisar henne lycklig, drottningar och bihustrur lovprisar henne. Hon återvann sitt herravälde då hon blev fullkomlig bland de kvinnor som representerade de falska religiösa systemen. De som bär frukt kommer att vandra i hennes fotspår i helighet och kommer inte att bli befläckade med världens säd (ord), för de är andliga jungfrur. (Upp.14:4) Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. Sekterna i kristenheten har blivit befläckade med vad Paulus varnade för i (2Kor.11:4), ”Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.” (2Kor.6:17) Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er. Endast Ordet är sanningen som befriar. (2Kor.7:1) Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse.

Jesus kallade sina får ut ur den avfälliga religionens fålla, för att följa lammet vart än det går. (Joh.10:3) ...han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. (4) När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. (5) Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst. Denna lilla hjord som följer Herren i frid är vad bruden sökte. (Höga V.1:7) Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Varför skulle jag vara som en beslöjad kvinna vid dina vänners hjordar? Slöjan i detta fall representerar att vara blind och bunden av underkastelse till en religion. (2 Kor.3:15) Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. (16) Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. (17) Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. (18) Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet... Vi ser här att den som inte är beslöjade av religionens formalism, han ser Herren och förvandlas till Hans avbild.

Den kärestas svar på ”Var för du din hjord i bet?” var (Höga V.1:8) Om du inte vet det, du skönaste bland kvinnor, gå då i hjordens spår och för dina killingar i bet vid herdarnas tält. På Jesu tid var det omöjligt att mata Hans församling eller de som var kallade ut, i de avfallna sekterna av judendomen, så Han matade dem ”vid herdarnas tält.” På samma sätt, på grund av att församlingen så totalt har avfallit i våra dagar, så matar Jesus hjorden med frihet, vila och sanning utanför herdarnas tält. Detta medförde förebråelser till bruden liksom till Jesus.

(6) ...Min moders söner var mycket upprörda över mig... De som tar upp sina kors för att följa Jesus har uppmanats att acceptera samma förebråelser. (Hebr.13:11) Ty kropparna från de djur, vilkas blod översteprästen bär in i det allra heligaste som syndoffer, bränns upp utanför lägret. (12) Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. (13) Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans smälek.

Moses, som är en bild på Kristus, ledde sitt folk ut ur lägret från de rebelliska avfällingarna. (2 Mos.33:7) Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga HERREN måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. Det är i dessa dagar som förfärliga domar kommer att inge fruktan i dem inne i lägret att komma ut och sammanstråla med dem som redan är kallade ut på Guds rikes sanna berg. (2 Mos.19:15) Och han sade till folket: "Håll er beredda till i övermorgon. Ingen får komma nära någon kvinna (en avfallen sekt). "(16) På tredje dagen, när det hade blivit morgon (början på det tredje millenniet sedan den siste Adam – där vi är nu [2Pet.3:8]), började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade. (17) Men Mose förde folket ut ur lägret för att möta Gud och de ställde sig nedanför berget.

Om du har upptäckt att du har följt människors religioner och beslutat att omvända dig så kommer Gud att återupprätta ditt herravälde. Under fångenskapen hos filistéerna ångrade Simson sig och hans hår började växa. Hans kraft återvände och han raserade deras falska tempel över deras huvuden. (Dom.16:30) Och Simson sade: "Låt mig dö med filistéerna!" Sedan böjde han sig framåt med sådan kraft att huset föll omkull över furstarna och allt folket som fanns där. De som han dödade vid sin död var fler än de som han hade dödat medan han levde. På samma sätt är det då vår köttsliga natur dör. Då ökar vår makt över våra fiender.

Få som någonsin utövat makt på jorden för Guds räkning manifesterade fullkomlighet, Simson medräknad. Han vägrade låta Gud ha makt över honom och slutligen förlorade han den makt han hade över jorden. Det är inte nödvändigt för Gud att ta bort löftena om makt från dem som är rebelliska. Deras eget hjärta kommer inte att ha tro för att kunna ta del av dessa löften. (1 Joh.3:21) Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud, (22) och vad vi än ber om, det får vi av honom, ty vi håller hans bud och gör det som gläder honom. Om vi inte tjänar Gud kommer vårt eget hjärta att fördöma oss och vi kommer inte att ha någon tro för att utöva makt. Här talar han fortfarande inte om människor som manifesterat fullkomlighet, men Han förväntar sig att vi ska vara lärjungar som vandrar i det ljus som vi har. På detta sätt är vi fullkomliga genom tron tills vi manifesterar fullkomlighet. En nyfrälst kristen har endast lite kunskap om gott och ont, men han är oskyldig i Guds ögon om han gör det som han vet att han ska göra. Nyfrälsta kristna har makt över synden och förbannelsen men inte över Guds folk.

För flera år sedan hade jag en dröm där Gud instruerade mig om det sätt på vilket Gud upphöjer vissa till ledarpositioner över Hans folk. Jag gör inga anspråk för egen del med denna dröm, utan poängterar bara principer. I denna dröm fanns två berg. (Det första berget representerade denna världens rike, Babylon och det andra representerade Guds rike, berget Sion.) Jag körde en bil nerför det första branta berget. (Detta representerar att ödmjuka oss själva inför Ordet [Jes.40:4], genom att bli som ett barn [Matt.18:4] och att förlora vårt köttsliga liv i denna världen [Matt.16:25,26]. Mitt i vägen som gick nerför detta berg fanns en fåra hela vägen ner till foten av berget. Min bil hade ett hjulpar på den ena sidan och ett på den andra sidan av fåran. Jag kunde inte svänga varken till höger eller till vänster utan att hamna ner i fåran, vilket förstås hade stoppat nedstigningen från berget. (Josua fick instruktioner som liknade denna dröm då han skulle inta det förlovade landet. (Jos.1:7) Ja, var stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer all den undervisning som min tjänare Mose har givit dig. Vik inte av från den vare sig till höger eller till vänster, så skall du ha framgång vart du än går. Att svänga höger eller vänster symboliserade att vända bort från den smala vägen som Skriften talar om. Det stoppar oss från att utöva auktoritet att inta vårt förlovade land, vilket symboliserar att leva på löftena.)

Då jag hade kommit ner från detta berg steg jag ur bilen. Jag kände på mig att jag hade många fiender. (Ju mer vi ödmjukar oss inför Ordet desto flera fiender får vi, både i den världsliga församlingen och i världen, precis som vår Herre.) Sedan fann jag några verktyg som var gömda under en buske. Det var hammare, skruvmejslar och skiftnycklar och de var alla insmorda med olja. (Det var vid den brinnande busken som Moses fick auktoritet att befria Guds folk från träldomen. Verktyg binder och löser liksom Guds auktoritet som getts till Hans lärjungar (Matt.18:18). Löftena i Ordet är nycklarna till Guds rike, som binder och löser och som gavs till lärjungarna. Oljan betecknar den Helige Andes kraft. Med andra ord, om vi håller oss på den raka och smala vägen, kommer vi att få auktoritet att binda och lösa för Gud.) Därifrån vände jag mig åt höger (Fåren placeras på höger sida [Matt.25:33]) och gick uppför ett brant berg. (Att vi har kommit ner från det första berget berättigar oss att gå upp på det andra. Att vara ödmjuka i världens ögon gör oss stora i riket. De sista ska bli de första och de minsta ska bli de största. (Jes.40:3) ...bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud. (4) Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas... Herrens väg är att de som är ödmjuka i världen kommer att bil upphöjda på Guds berg, men de som är upphöjda på det världsliga berget måste komma ner därifrån.) (Jak.4:10) Ödmjuka er alltså inför Herren, så skall han upphöja er.

Efter att ha nått bergets topp gick jag genom dörren till ett väldigt palats. (Joh.10:2) Men den som går in genom dörren är fårens herde. (7) Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. (Jesus är den ende herden till fåren. Han använder redskap som kommer till fåren endast genom Honom, dörren. Detta palats representerar det nya Jerusalem på berget Sion, staden som regerar över Guds folk.) Det gamla Jerusalem regerade över Guds fysiska, gammaltestamentliga folk på samma sätt som det nya Jerusalem regerar över Guds andliga, nytestamentliga folk. Paulus förklarade att det är till denna andliga stad vi har kommit. Han visade att den inte är en fysisk stad som man kan ta på. (Hebr.12:18) Ni har inte kommit till ett berg som man kan ta på... (22) Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem... (23) till en högtidsskara, en församling av förstfödda... (Jesu utkallade kommer till detta berg. Vår resa är att ta oss till detta berg, att bestiga det och att stiga in i tronrummet genom dörren.)

Sedan såg jag Jesus, Davids son som satt på Davids tron. Jag gick och satte mig bredvid Honom och vi började prata med varandra. (Tronen är den plats av herravälde som bruden har bredvid sin kung.) (Upp.3:21) Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron. Alla som övervinner sina onda och hårda hjärtan för att stå fast vid Jesu namn ska få sitta på denna tron. (Jer.3:17) På den tiden skall man kalla Jerusalem "HERRENS tron", och alla hednafolk (hednakristna) skall samlas där för att ära HERRENS namn i Jerusalem. Och de skall inte mer följa sina onda och hårda hjärtan. (Alla som övervinner det första världsliga berget ska bo på det andra berget som är Guds rike. Dessa agerar i ”Herrens namn” för de sitter tillsammans med Jesus på auktoritetens tron. Denna position har getts till alla som är födda på nytt, men många av dem har vikit av antingen till höger eller till vänster och tar därför inte sin rättmätiga position genom att förbli i Kristus.) (Ef.2:4) Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, (5) också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. (6) Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus.

Då jag satt där och pratade med Jesus hörde jag ett oljud bakom mig och vände mig om. Jag fick se några män som försökte klättra in i tronrummet genom ett fönster. Jesus sa: ”Var inte orolig, de kan inte komma in hit.” (Tydligen så kan man tillskansa sig en auktoritetsposition i Babylon, men inte i Sion, Guds berg och rike.) (Joh.10:1) Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Jesus sade om de avfallna prästerna på Hans tid: ”Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem” (Joh.10:8) och så är det också idag. Många har stulit sin auktoritetsposition men har aldrig ödmjukat sig inför Ordet och gått in genom dörren Jesus. De har bestulit fåren på begåvade mentorer. De har bestulit fåren på Jesus, för pastorer kan ge vidare endast det som de själva är. Religion har historiskt gjort samma misstag. I kristna sekter förväxlar man utbildning med auktoritet och fullmakt av Gud. De religiösa ledarna såg lärjungarna endast som olärda män (Apg.4:13). Ändå visste de att lärjungarna hade varit med Jesus på grund av gåvorna som de hade. Tro, frukt, mognad, underkastelse till Herren och personlig kunskap om Honom och Hans vägar måste överföras till fåren. Pastorer kan inte föra över något som de inte själva har. Döttrarna till skökan (Upp.17:5) massproducerar ännu idag oäktingar (pastorer som arbetar endast för pengar) (Joh.10:12,13: Jes.56:9-12), men Jesus kommer för att leda sina får ut ur de världsliga, babyloniska fållorna (Joh.10:3,4) så att de, utan att bli hindrade av mänskliga traditioner, kan följa Honom. En man måste vara en äldste i erfarenhet och mognad i Ordet för att kunna bli utsedd till biskop (tillsyningsman) över Guds folk (1 Tim.3:1-7; Tit.1:5-9).

En vän till mig drömde om kristna som babies med skägg, vilket visade att de hade umgåtts med Herren i många år, men var ännu omogna. Guds folk har älskat världen så mycket att Han har gett dem omogna, avfallna ledare som berättar för dem vad de vill höra. (Jes.3:4) Jag skall ge dem pojkar till furstar, nyckfullhet skall råda över dem. (5) Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa. Barnet skall sätta sig upp mot den gamle, den obetydlige mot den högt ansedde. Välj mannen som har gåvan före mannen som har en titel. (2 Tim.4:3) Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. (4) De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.

KAPITEL 20

Andligt eller världsligt herravälde?

Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. (Upp.13:10)

Jesus utövade herravälde i sitt rike, inte den sorts herravälde som en del vill ha och som falska religiösa ledare har, den sorts herravälde som glorifierar människor. Jesus motstod Satans erbjudande om att bli en världslig kung med världsligt herravälde. Fariséerna och saducéerna hade ett världsligt herravälde över Guds folk. Jesus befallde dem att inte göra som de gjorde utan att lyda dem eftersom de satt på Moses stol. De hade fått regeringsauktoritet på många sätt liknande den som finns i församlingen idag. Jesus utövade herravälde över förbannelsen och över Satans rike. Han förstörde Satans verk i sitt folks liv. Jesus hade andlig auktoritet och folket följde honom gärna eftersom de drogs av Fadern, inte för att de var under lagens förbannelse. Andlig auktoritet var nödvändig för att kunna bli andligt och fysiskt tillfredsställd, helad och befriad.

De avfallna religiösa ledarna hade ingen sådan auktoritet, varken då eller nu. Fastän lärjungarna inte motstod världsliga auktoriteter, så motstod de deras försök att utöva andlig auktoritet då detta var viktigt. De sade: ”Vi måste lyda Gud mer än människor.” Då Petrus försökte hävda sin världsliga auktoritet med svärd sade Jesus: ”alla som drar svärd skall dödas med svärd. ” (Matt.26:52) För att sedan visa att Hans andliga auktoritet kan, då det är nödvändigt, dominera det världsliga riket, så sade Jesus: (Matt.26:53) ”Eller menar du att jag inte kan be min Fader att han nu sänder till min tjänst mer än tolv legioner änglar?”

Ingen som har en ängel till sitt försvar behöver något ynkligt litet svärd. En ängel dödade 185,000 män för att försvara Sion. Jesus gör sedan klart för dem att om Han kallade på änglarna för att försvara Hans kött, hur kan det då bli korsfäst? (54) Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas, som säger att detta måste ske? Detta är en bra princip också för oss, som också måste bli korsfästa. Korsfästelse behöver inte nödvändigtvis betyda att kroppen blir dödad utan kan lika bra betyda att den gamla människan, köttet, blir dödad. (Rom.12:1) ... frambära era kroppar som ett levande och heligt offer... Kroppen är död, vilket betyder att den inte längre har en egen vilja eller egna rättigheter, utan är överlåten till tjänst åt Gud. På samma sätt som Jesus offrade sin kropp så offrar vi köttet av den gamla människan medan vi lever.

Vi har hört att de som försöker försvara kroppen med fysisk kraft kommer att dödas på grund av brist på tro. (Upp.13:10) Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro. Det är också klart här, att om en person behöver fångenskap som ett sätt att bli korsfäst, så kommer inte svärd att befria honom. I stället kan det bli till dom för honom.

(Joh.18:36) Jesus svarade: "Mitt rike är inte av den här världen. Om mitt rike vore av den här världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna... De som brottas med kött och blod i olydnad inför Ordet, kämpar inte för Guds rike utan för världen och köttet. De försöker utöva världsligt herravälde.

Jesus utövade herravälde för att rädda Guds skapelse. Han utövade inte herravälde över människor som ville döda Hans kött. Det här är ett tecken för oss. Vi går igenom mycket för att vårt kött ska dödas. Det är detta som världen skapades för, att föra oss in i helgelse genom den gamla människans, köttets, död. Även om världen runt omkring oss på ett andligt sätt för oss upp på vårt kors genom förolämpningar, oförrätter, förföljelser, förtal o.s.v. så måste vi samarbeta med dem genom att vända andra kinden till. Vi har auktoritet att frälsa, hela, befria, försörja och ATT DÖ BORT FRÅN OSS SJÄLVA. Då vi utövar vårt herravälde, så utöver Gud sitt herravälde genom oss. Jesus utövade herravälde, men Han motstod inte det onda, utan vände den andra kinden till. Medan världen korsfäste honom, även innan Han kom till det naturliga korset, utövade Hans andliga människa herravälde och befriade Hans folk från förbannelsen. Vi kan bli osäkra på när vi ska utöva detta herravälde och när vi inte ska göra det. Vi har ingen auktoritet att frälsa den gamla människan. Vi vill inte hålla kvar vårt gamla liv; vi vill ha vårt nya liv. Jesus sa att om vi inte mister vårt liv kan vi inte vinna det. Så denna auktoritet att utöva det herravälde som Gud har givit oss är likadan som Jesus hade.

Detta herravälde har vi inte för att bli rika, utan för att ha allt vi behöver för att kunna utföra Guds vilja. Gud gav mig både hus och bil gratis för att jag skulle kunna utföra Hans vilja. (Fil.4:19) Så skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver. Herravälde är inte att leva efter köttets begär i en falsk världslig framgång som eggar och berättigar köttet att leva. (1 Tim.6:8) Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. (9) Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Här är en varning till dem som inte är nöjda, utan älskar de ting som finns i världen. De kommer att övervinnas av lustar och det kommer att vara lika omöjligt för dem att träda in i riket som det är för en kamel att gå genom ett nålsöga. (Matt.19:24-26).

Jesus utövade herravälde över sitt kött då han lät sig korsfästas. Han sa: ”ske inte min vilja utan din.” Han gav dem auktoritet att korsfästa Hans kött. I Getsemane då Jesus talade med dem som kom för att hämta Honom ”vek de tillbaka och föll till marken ” vilket visade att Han hade kunnat stoppa dem om Han velat rädda sitt liv, antingen slutgiltigt eller åtminstone intill dess att det var dags att bli korsfäst. Han sa i Johannes 10:18: ”Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja.” Några gånger gick Han rakt igenom deras hop, till synes omöjlig att skada, för stunden var inte inne då Han skulle dö (Luk.4:30). Åt Honom hade getts auktoritet att frälsa Guds folk, dem som trodde och att tillintetgöra Satans rike. Vårt kött (den köttsliga människan) har del i Satans rike (Rom.8:7). Esters bok är inte bara bokstavligen sann utan också en profetisk liknelse. Haman (vilddjuret) hade fått auktoritet av kungen (Herren) att förgöra Guds folk, medan Ester (bruden) hade fått auktoritet att rädda det. Vilddjuret och bruden hade fått motsatt auktoritet vid samma tid av samma kung. Detta är en bild på vilddjuret som fick auktoritet att korsfästa den gamla människan, den världsliga naturen och bruden som fick auktoritet att göra den andliga människan levande. Kungens auktoritet kunde inte annuleras på någon punkt, precis som vår Herres auktoritet. I sista hand blev vilddjurets hus givet åt bruden att ha auktoritet över (Est.8:1). Det kommer att komma en tid då Gud inte längre erbjuder någon nåd till hedningarna, utan ger den tillbaka till Israel. Vid den tiden kommer Han att tillåta krisna att utöva auktoritet över dem som försöker döda dem. Eld från vittnenas mun som förgör deras fiender, att slå jorden med plågor och att stoppa regnet i 3,5 år är några exempel på detta (Upp.11:5,6). Därifrån till slutet kommer auktoritet att bli manifesterad för att förstöra vilddjurets rike tills denna värld blir Guds rike och Han tar kontroll (Upp.11:15). Personlig kontroll skiljer sig från befullmäktigad kontroll. Gud styr allting, men Han måste använda kärl till vanhedrande bruk nu (Rom.9:21-24). Den tiden kommer då Han tar kontroll över och genom de heliga som tror. Herraväldet är vårt som andliga barn till Jesus Kristus och vi kommer genom nåd att växa i detta herravälde.

Herraväldet startar här i träningslägret men fortsätter i evighet. Här lär Herren oss hur vi ska bli härskare under Honom, över Hans skapelse. (1 Kor.6:1) Hur kan någon av er som ligger i tvist med en annan våga gå till rätta med honom inför de orättfärdiga och inte inför de heliga? (2) Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Om nu världen skall dömas av er, duger ni då inte till att döma i de minsta mål? (3) Vet ni inte att vi skall döma änglar? Skall ni då inte kunna döma i vardagliga ting? (4) Men när ni har sådana tvister, sätter ni dem till domare som församlingen inte har rtroende för. (5) Det här säger jag för att få er att skämmas... Om vi har auktoritet att döma änglar i nästa liv, hur mycket mera har vi då inte auktoritet att döma i vardagliga ting i detta liv?

Jesus lärde sina lärjungar att be på följande sätt: ”Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen”. Herren påpekade för mig att detta är en befallning som Gud lägger i vår mun. Det finns säkert någon som protesterar och menar att detta sätter oss i en situation där vi kan kommendera Gud. (Jes.45:11) Så säger HERREN, Israels Helige, som också är hans Skapare: Fråga mig om det som skall komma. Låt mig ha omsorg om mina söner och mina händers verk. Resultatet är att det som vi befaller ledda av Anden, det låter Han ske. I Apg.3:6 befaller Petrus den lame tiggaren: ” ...vad jag har, det ger jag dig: I Jesu Kristi, nasaréns, namn (vi representerar Honom): stig upp och gå!” Petrus hade auktoritet att representera Jesus och att befalla förbannelsen. Då den lame började gå och de som stod runt omkring ville ge äran till Petrus för detta, sa han: ”Israeliter, varför är ni förvånade över det här, och varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå? ” (Apg.3:12) Guds kraft fullbordar det vi befaller i lydnad inför Honom. Vår uppgift är att manifestera Guds rike här på jorden.

Då den sista basunen ljuder ska följande höras: ”Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter.” (Upp.11:15) Genom vem fick Gud detta att hända? Bibeln tillskriver det helgonen. (Dan.7:26) Men dom skall hållas, och hans välde skall tas ifrån honom och han skall fördärvas och förgöras i grund (av helgonen). (27) Men riket, makten och väldet över alla riken under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla välden skall tjäna och lyda det. Helgonen ska, genom Guds nåd, utöva herravälde för att göra slut på vilddjurets herravälde.

KAPITEL 19

Guds suveräna försörjning

Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. (Jak.1:3,4)

Israels barn gjorde Gud arg och talade emot Honom i prövningarna under deras ökenvandring. I psalm 78:19-22 sade de: ”Kan väl Gud duka ett bord i öknen?”

Svaret var: (20) ”Se, han slog på klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram.”

Om Han kan åstadkomma en ström ur en klippa så kan han tillfredsställa våra behov var som helst, när som helst, och om vi ifrågasätter Honom så gör vi oss bara dumma. Det stoppade dem inte.

De frågade: (21) ”men kan han också ge bröd? Gud blev arg då Han hörde detta, och Hans vrede blev upptänd. Dessa så kallade troende

(22) ”trodde inte på Gud och förtröstade inte på hans frälsning.” Ni förstår, vänner, Gud vill att vi ska tro på Hans frälsning, vilket i detta fall betyder, att tro på försörjning från Honom, varje dag. Om Han kan betala Petrus skatt ur munnen på en fisk eller få fram vatten ur en klippa så kan han möta våra behov i varje form.

De provocerade Gud med sina onda otroshjärtan då allt de hade behövt göra var att blanda tro med Hans löften på försörjning. (Hebr.3:6; 4:3)

Tidigt i vårt lärjungaskap började vi vandra i tro på att Gud skulle vara vår försörjare, så då vi gick från halvtids- till fulltidstjänst var det naturligt att vi fortsatte med dessa metoder.

Vi har aldrig ”tagit upp några offer (ett oxymoron),” berättat för folk om våra behov, haft ”ge-till-mig-möten,” lånat pengar, tagit emot statsbidrag eller haft ett profant arbete. Jag säger inte allt detta för att skryta, utan för att visa på Guds makt att förse utan dessa metoder. Jag var också tvungen att gå denna väg för att bli kvalificerad att lära ut detta ämne till andra.

Apposteln Paulus sade: (Rom.15:18) ”Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har utfört genom mig för att hedningarna skulle föras till lydnad, genom ord och gärning, (19) genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft.”

För många år sedan sade Herren till mig: ”Jag sänder dig ut i öknen så att du skall kunna berätta för mitt folk att jag fortfarande försörjer dem där.” Som du kan förstå så ställer denna livsstil oss i många situationer där Han kan bevisa sina löften. Herren ville att jag skulle kunna tala utifrån egen erfarenhet om Hans suveränitet i att ”efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver ” utan att tillgripa den sorts manipulationer som andra så kallade ”kristna” i allmänhet gör.

Han sade: ”Det du har fått som gåva, ge det som gåva.” Vi har fått endast frivilliga offer, sända av Gud genom dem som Han talade till. Jag skulle aldrig byta dessa ökenerfarenheter mot något, för de har gjort mig fullständigt imponerad över min Fader. Vi har arbetat ihärdigt i Herrens tjänst och Han sade ju att arbetaren är värd sin lön. Min lön kommer från Honom. Detta gör oss också fria från människors manipulationer. Det är en fördel att veta att Gud har sänt dig. Försök alltid att vara i Hans vilja.

Ungefär två år efter att vi hade blivit sända till Pensacola fick vi vara med om en underbar upplevelse. Vi hade slut på all mat. Min hustru frågade mig vad vi skulle göra. Jag sade: ”Vi ska duka bordet i tro.” Vi gjorde så, och vi satte oss till bords alla sju med toma tallrikar. Jag bad en enkel liten bön. Jag är säker på att Gud lade ner denna bön i mitt hjärta.

Jag bad: ”Herre, Du sände hit oss och nu ber vi Dig att fylla våra tallrikar eller våra magar.” Efter en stund sade min äldste son något som jag aldrig hade hört honom säga förr. Han sade: ”Pappa, jag är mätt, jag behöver inte äta,” och han gick från bordet. Jag såg mig omkring på de andra och de började säga det samma som han.

Jag var så överraskad över att höra vad de sade, så det räckte en minut eller så innan jag märkte att också jag var mätt. Prisad vare Gud! Han kan fylla din mage med mat utan att du behöver äta. Hans namn är Jehovah Jireh som betyder ”Jag är Försörjaren”!

Nu vill jag inte att ni ska tro att vi alltid har levt på gränsen till katastrof, för Gud har försörjt oss rikligt.

Hur som helst, då vi var på dessa platser av svaghet, så blev Guds kraft mycket uppenbar. Mina barn var tvungna att fasta endast en gång under deras uppväxt, och det exemplet slutade med ett mirakel. Jag hade från början inte den tro som jag har idag. Den var på något sätt mekanisk i stället för naturlig.

(Mark.11:24) Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert.

Vanligen brukar jag gå genom följande steg: Jag ber; Jag tror att jag har fått; Jag accepterar inga andra tankar. Småningom blir det naturligt att lita på Gud och att inte behöva arbeta så hårt på att hålla sinnet inriktat på målet. Trosprövningar utverkar uthållighet och uthålligheten i sin tur gör att du inte behöver sakna någonting. (Jak.1:2-4).

En annan gång då maten igen höll på att ta slut gjorde Mary en stor kastrull spagetti. Vi välsignade maten och åt oss mätta. Det gick åt två tredjedelar av spagettin. Nästa dag då jag stod vid spisen tog Mary ut kastrullen ur kylskåpet för att värma upp det som hade blivit över från föregående dag. Då hon tog bort locket från kastrullen tittade vi båda två ner i kastrullen och sedan på varandra.

Jag sade: ”I går fanns det spagetti upp till den här nivån.” Samtidigt pekade jag med fingret på kastrullens sida. Hon sade: ”Ja, jag vet,” och vi var imponerade av Herrens kraft och godhet. Det som vi hade ätit dagen innan hade blivit ersatt. Vår suveräne Gud förökar mat. Allt detta visar på en viktig sak. Det finns inte en enda plats i världen där Gud inte skulle kunna tillfredsställa våra behov.

Mitt yngsta barn, Jennifer, klagade för Mary i tvättrummet, att hennes bror Nathan hade tagit den enda påsen med chips då han for iväg för att tälta. Mary knuffade ut henne försiktigt och sade att hon skulle gå och be om lite chips själv av Herren. Hon hade just hunnit göra detta då dörrklockan ringde.

Jennifer skrek: ”Den är här, den är här redan!” Mary kom ut från tvättrummet och tystade ner henne, för hon visste inte vem som stod vid dörren. Det var en granne som hade kommit för att returnera en ugnsplåt, för Mary hade gett dem ett majsbröd i det några dagar tidigare. Han gav plåten, som var övertäckt med aluminiumfolie, till Jennifer. Då hon tog bort folien, så gissa vad hon såg? Jo, just det, chips! Mannen bodde två kvarter bakom oss.

Han var på väg med chipsen redan innan Jennifer klagade för Mary. Vår suveräne Gud svarade innan hon bad.

Jennifer berättade för Mary att hennes lilla simbassäng hade gått sönder och att hon behövde ha en ny. Mary sände henne till mig. Hon kom med en katalog i handen. Jag sade: ”Jennifer, du vet varifrån vi får våra saker, vi får lov att fråga Herren.” Vi kom överens om att Gud skulle ge henne en ny bassäng. Ungefär en vecka senare kom en dam, som bodde fyra kvarter från oss, och stod framför vår dörr.

Hon sade att hon sökte två små pojkar som hade klippt hennes gräsmatta några gånger förr. Nathan kände igen hennes röst och kom till dörren. Då hon såg honom sade hon: ”Å, jag ser att jag har hittat rätt hus. Jag skulle vilja göra en affär med er. Jag har en simbassäng som jag skulle vilja ge åt er om ni klipper min gräsmatta några gånger.” Pojkarna gick med på det. Bassängen var ungefär en meter hög och fyra meter i diameter.

Den var av en typ som skulle stå ovanpå marken och den hade ett sandfilter, stege och en vakuumpump. Den var helt ny och fortfarande kvar i sin förpackning.

Hon hade köpt den ungefär åtta månader tidigare för motionens skull, men hon hade ändrat sig. Vår suveräne Gud har bassänger runt hörnet som bara väntar på att du ska be.

En gång i vår privata ökenvandring beslöt jag mig för att börja odla tomater. Insekter och fåglar startade krig med mig, och skörden blev ett totalt fiasko. Herren förklarade sedan för mig, att Han inte hade kallat mig att odla tomater. Han hade en helt annan uppgift för mig. Efter några dagar var en dam, som inte hade en aning om detta, och plockade tomater hos en lokal odlare. Hon fick ett infall att plocka några åt oss också.

Hon kom med två stora lådor med de mest fantastiska tomater jag någonsin hade sett. Då jag jämförde dem med mina ”körsbär” så förstod jag klart och tydligt Guds poäng. Herren behövde inte min hjälp.

Mary och jag kom överens i bön en morgon om kött, majonnäs och ost. Ingen annan visste om detta. På kvällen samma dag var en dam på väg bort från staden och förde en kalkon och en stor flaska majonnäs åt oss som hon inte ville skulle förfaras. Sedan kom ett annat par med ost. Vi kan vara specifika med Gud. Han dukar ett bord i öknen.

Mina barn ville fara ut på camping i skogen, inte långt från vårt hus. För att försöka slingra mig ur det hela berättade jag för dem att det var en sak som jag inte gillade med den skogen. Det var att där inte fanns någon ved att tända en lägereld med, och vi kunde ju inte fälla någon annans träd. Gud lät mig äta upp de orden av otro.

Han kan tillgodose dina behov var som helst! Efter att vi rest tältet skickade jag ut barnen för att söka efter ved. De kom tillbaka med ruttna trädgrenar och bark, inget som var särskilt användbart. Det fanns ett omkullfallet träd strax intill vårt tält, men vi hade inget som vi kunde använda för att göra ved av det.

Samtidigt som jag funderade på detta gick jag iväg rakt bort från vårt tält ungefär tio meter. Jag upptäckte en liten upphöjning på marken under löven och råkade sparka till den av en slump. Det fanns någonting hårt där inne under löven. Jag drog undan löven med händerna och fann Guds försörjning i ett skyddane fodral, en relativt ny Husqvarna motorsåg av den sorten som jag gillade väldigt mycket! Jag tänkte: ”Skulle det inte vara fantastiskt om den här sågen startade också?” Naturligtvis startade den, för Gud hade lagt den där åt oss.

Den hade legat där ganska länge av löven ovanpå att bedöma. Å, hur suverän vår Gud ändå är, att låta mig gå rakt på den plats där Han på förhand hade placerat vår försörjning! Vi använde motorsågen för att göra så pass mycket ved att det skulle räckte till nästa grupp också. Jag ångrade mig att jag hade tvivlat på Guds försörjning i denna vildmark.

Mina söner berättade, att en pojke som de kände brukade tälta i den här skogen väldigt ofta och att han troligen hade stulit sågen. Jag kontaktade förjaktligen polisen och gav den åt dem. De berättade att om ingen ville ha den inom 90 dagar så skulle jag få den. Fastän jag inte hade någon direkt användning av den så ville jag ändå ha den efter att de 90 dagarna hade gått till ända. Strax efter det fick jag en räkning från kommunen, som skulle betalas. Just då hade jag inga pengar till den, men Herren påminde mig om sågen.

Jag ringde upp en liten maskinaffär i närheten och berättade att jag hade hittat en motorsåg, Innan jag ens hade hunnit fråga, om han visste av någon, som skulle behöva en sådan så sade han, att om jag hämtade in den direkt så skulle han ge 100 dollar för den. Jag fick pengarna och gick för att betala räkningen precis innan den förföll. Gud räddade mig två gånger med den sågen. Det var enda gången jag sålde något för att få en räkning betald. Tack Fader!

En gång då vi var ute och reste i tjänsten för Gud, märkte vi att det kom rök bakifrån vår bil som var ganska lite körd. Jag kontrollerade oljan och märkte att bilen hade börjat dra olja så till den grad att det gick åt två liter på hundra kilometer. Jag kontrollerade motorn och kom till den slutsatsen att några kolvringar hade gått av.

Vi hade varken tid eller råd att få motorn renoverad just då. Efter flera stopp för att fyllde på mer olja kommenderade jag kolvringarna att vara reparerade i Jesu namn. Efter det gick det att köra mycket längre innan oljan behövde fyllas på, och småningom slutade den att dra olja helt och hållet. Prisad vare Gud! Hans makt blev igen en gång fullkomnad i vår svaghet, då vi vandrade i tro.

(Fil.4:19) Så skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver.

En dag då jag var på väg till postlådan kom jag ihåg att det hade kommit in mindre pengar än det belopp som behövdes per månad. Om jag hade satt mig ner och räknat, så hade det blivit ungefär 200 dollar som fattades. Nu bad jag till Herren att Han skulle låta beloppet finnas i postlådan. Han svarar innan vi ber, eller hur? Svaret hade behövt bli postat två eller tre dagar innan jag bad. Mycket riktigt så fanns där en 200 dollars utbetalning från en anonym givare.

Fastän offer på det här sättet per post till vår tjänst inte är så vanligt, så hade Gud igen en gång mött våra behov i tid.

Det har funnits tider då vi har behövt större summor pengar. Eftersom vi inte samlade oss skatter på jorden och inte heller sparade pengar på banken så behövde vi manna från himlen. Vi bad en gång då vi behövde byta ut en del fönster på huset och köpa en bra bil till vår äldsta dotter Deborah.

Inom en månad fick vi våra svar; vi fick 16000 dollar från ett totalt oväntat håll. Vad vi än har behövt så har Gud aldrig svikit oss.

En orsak till att det i kristna kretsar är sådan tonvikt på att investera, köpa, sälja och spara är att det finns så liten förståelse för Guds sanna ekonomi av givande och tagande. Jesus sade att det i den yttersta tiden skulle bli som det var på Lots dagar då människorna köpte och sålde och Gud gjorde slut på dem alla (Luk.17:28-30).

(Matt.21:12) Jesus kom in på tempelplatsen och drev ut alla som sålde och köpte där.

Vad tror du Jesus hade emot dem som sålde och köpte bland sitt folk? Jag tror att Han avskydde att det hade ersatt givandet och tagandet som en naturlig sak hos sitt folk. Jesus befallde oss att ”ge och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen.” (Luk.6:38)

Han lovade en belöning åt den som gav men inte för den som sålde. En möjlighet att ge är en möjlighet att få det tillbaka multiplicerat. Det finns tillfällen då vi behöver mera pengar än vi har. För att bli kvalificerad för denna multiplicering så måste vi ge, inte spara eller investera. Flera gånger har jag skickat iväg pengarna som jag hade behövt till räkningar till någon och fått dem tillbaka multiplicerade från ett helt annat håll, ibland samma dag.

Curt Bryan är en broder som alltid har gett till vår tjänst på ett uppoffrande sätt. Han har flera gånger gett vittnesbörd om att han har skrivit ut checker för att betala räkningar utan täckning på banken i tro på att Gud har satt in pengar i tid. I hans rörelse är kunderna sådana som bara slumpmässigt kommer in, så det är väldigt svårt att förutse inkomsterna. Närhelst han har tagit trossteg på detta sätt så har Gud varje gång gripit in. Då kan det plötsligt bli en enorm kundtillströmning eller så är det någon som ger en stor summa i dricks.

 

(2Kor.9:6) Det säger jag: Den som sår sparsamt skall skörda sparsamt, och den som sår rikligt skall skörda rikligt

Ett tillfälle att ge kan samtidigt vara ett tillfälle att sätta sig på, eller att äta upp säden. Vi kan skörda endast i samma utsträckning som vi sår. Gud ger det åt oss, inte för att vi ska bli rika, utan för att vi ska kunna vara kanaler för Hans välsignelse till de behövande.

(10) Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, skall ge er säd och mångdubbla den och låta er rättfärdighet bära god skörd.

Guds löfte till dem som är trogna i givandet är följande:

(8) Och Gud har makt att låta all nåd överflöda till er, så att ni alltid och under alla förhållanden har nog av allting och kan ge i överflöd till varje gott verk.

Detta är ett av de mest kraftfulla och allomfattande löftena om försörjning i hela Skriften. Å andra sidan, den som sätter sig på, eller äter upp säden måste investera, köpa, sälja och lagra på världens sätt eftersom han är olydig och inte har någon tro. Det är här som Babylons köpmän finns.

De gör ”Faderns hus till en saluhall ” (Joh.2:16) då de schackrar med Ordet för att få lön liksom man gör i världen. Man säljer saker såsom böcker, kasetter, krimskrams, kycklingmiddagar och resor på samma sätt som man gör i världen och till sådana som har en kraftlös Gud.

De ”förfalskar Guds ord för egen vinning” (2Kor.2:17) Varför skulle någon som tror att ”Gud skall ge er allt vad ni behöver ” (Fil.4:19) sänka sig till något sådant? Då Gud sänder någon så försörjer Han honom också. Utan Guds övernaturliga försörjning så måste människor förlita sig på andra metoder för att understöda ”sin egen” tjänst.

En annan metod är att sätta Guds folk under lagen för att understöda en tjänst då Skriften tydligt framhåller att vårt givande ”inte är av tvång.” (2Kor.9:7) Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta (inte enligt lagen), inte med olust eller av tvång (inte enligt lagen). Ty Gud älskar en glad givare.

I Nya Testamentet vill Gud ha offer som kommer från hjärtat hos dem som är födda av Hans Ande. Gud gav lagen i Gamla Testamentet åt det naturliga Israel, inte åt församlingen. Om en doktrin som tiondegivande inte finns i Nya Testamentet så gavs den aldrig åt oss. Jesus tillrättavisade dem som var kvar i Gamla Testamentet då Han sade: ”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra (på engelska: have done eller ha gjort, översättarens anm.) utan att försumma det andra.” (Matt.23:23)

Jesus sade här klart och tydligt att tiondegivandet var av lagen och är något som har skett. En del säger att tiondegivandet fanns före lagen. Jo, omskärelse och djuroffer fanns också före lagen men de blev inkluderade i lagen och vi är inte längre under lagen så att vi skulle behöva göra det längre heller. Paulus sade också att tiondegivande var av lagen.

(Hebr.7:5) De av Levis söner som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket... Det finns ingen befallning eller uppmaning i Nya Testamentet att ge tionde för vi är inte längre förvaltare av tio procent utan hundra procent.

I Gamla Testamentet var man ägare av nittio procent och förvaltare av tio procent. Jesus sade att vi måste avstå från resten också, annars kan vi inte vara Hans lärjungar.

(Luk.14:33) På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge, om han inte avstår från allt han äger. ”Allt” här betyder ”alla ägodelar, rättigheter och önskningar.” I Nya Testamentet är vi antingen förvaltare av allt eller tjuvar. Änkan som gav de två kopparmynten fångade Jesu uppmärksamhet, vilket ingen av de rika fariseerna som gav sitt tionde gjorde. Det beror på att Gud uppmärksammar det man offrar och vad som blir kvar, inte storleken av gåvan.

Änkan sådde rikligt och inte i enlighet med lagen. Enligt andra korintierbrevet 9:8 fick hon ”all nåd” och ”nog av allting” på grund av det. Då du ger, så lyd de nytestamentliga befallningarna, inte lagen, och du kommer att bli välsignad. Inget av de mäktiga löftena ovan är för dem som är under lagen. Då vi är olydiga mot en nytestamentlig befallning och i stället lyder en lag, så måste vi hålla hela lagen för att bli rättfärdiga.

(Gal.3:10) Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Vi är skilda från Kristus om vi lyssnar på och lyder en lag i stället för Honom.

 

(Gal.5:4) Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. Observera dessa befallningar.

(1Joh.3:17) Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

(Luk.6:30) Ge åt var och en som ber dig...

Många struntar i Herrens befallningar och missar att hjälpa de behövande för att i stället hålla lagen ”För in allt tionde i förrådshuset.”

Naturligtvis så berättar man inom varje religion för sina anhängare att de är det nytestamentliga förrådshuset. Fel! Förrådshuset fanns i templet (Mark.12:41; 1Kon.7:51), och Guds folk är templet. Jesus kommer att fråga då han återvänder vad vi gjorde för de minsta bland Hans bröder (Matt.25:40), inte vad vi gjorde för att understöda laglydiga religiösa kungadömen. Många kommer att bli utstötta på grund av att de var olydiga.

(Matt.25:44) Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? (45) Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.(46) Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.

Alla de vackra byggnaderna kommer att brinna, men templet som inte är gjort av människohänder kommer att vara för evigt. Det är detta du ska understödja.