Helighet
och herravälde
...
och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig
borta från dem! (2Tim.3:5)
Gud
gav herravälde till Simson även i hans okunnighet. Vad var
hemligheten till Simsons kraft? Domarboken berättar att det var hans
långa hår och genast då han förlorade det, förlorade han också
kraften. Simson var ingen stor och muskulös man. I Dom.16:17 sa han
till Delila: ”Om
man rakar av mig håret,
viker min styrka ifrån mig, och jag blir svag som alla
andra människor”.
Hans fiender ville veta hemligheten till hans kraft. De frågade
inte: ”Hur fick du så stora muskler?” Det föll dem aldrig in.
Det är inte på grund av vår stora förmåga, kraft eller vishet
och inte ens avsaknad av synd, utan på grund av vad Jesus gjorde på
korset, som vi har denna auktoritet att regera över synd och
förbannelse. Simson regerade över fienderna till Guds folk. Då
Simson förlorade sin underkastelse till Gud, förlorade han också
herraväldet. I 1Kor.11:3-16 gavs det
långa håret
till kvinnan som ett
tecken på underkastelse till sin make.
Vem är vår make? Det är Herren. Den som svor nasirlöftet som
Simson gjorde, fick inte klippa sitt hår som ett tecken på
underkastelse. Poängen är att detta herravälde gavs till Simson,
men han förlorade det eftersom han förlorade sitt hår, tecknet på
underkastelse till Herren.
Nasirer
var avskilda
från världen genom deras underkastelse till Herren och genom deras
långa hår. (4
Mos.6:5) Så länge hans nasirlöfte varar skall inte
någon rakkniv komma på hans huvud.
Till dess att de dagar som han är avskild
för HERREN
har nått sitt slut, skall han vara
helig
och låta håret
växa långt på sitt huvud.
Denna separation genom underkastelse är betydelsen av helighet. Hur
förlorade Simson sin helighet och kraft? (Dom.16:19)
Hon
(Delila) fick
honom att
somna
i sitt knä.
Sedan kallade hon till sig en man som på hennes befallning skar
av de sju
flätorna
på
hans huvud. Då började hon få makt över honom, och hans
styrka vek ifrån honom.
Simson somnade, vilket på ett andligt sätt betyder att han inte
längre hade sina ögon öppna för ljuset från sanningen. Han
överlämnade sitt huvud eller sitt sinne i knät på skökan Delila
och förlorade sitt hår (underkastelse, separation, helighet) och,
som en konsekvens av detta, sin kraft eller sitt herravälde.
Sensmoralen i denna historia är att vi inte ska låta skökan få
vårt sinne, för då har vi inte längre någon kraft eller något
herravälde. Det mänskliga religiösa systemet, skökan, har berövat
Guds folk dess kraft därför att de inte har kapitulerat inför Guds
Ord. (2
Tim.3:5) ... och ha ett sken av gudsfruktan men förneka
dess kraft.
Håll dig borta från dem!
”Bruden”
i Höga Visan är en profetisk liknelse om bruden idag, som
tillfälligt har förlorat sin underkastelse. (Höga
V.5:7)
Väktarna
(pastorerna) fann
mig där de gick omkring i staden. De slog mig och sårade mig, de
ryckte av mig manteln
(hebreiska: ”slöjan”),
väktarna
på murarna
(samfund eller sekter).
Väktarna är identifierade av Herren som herdar (hebreiska:
”pastorer”) i Jes.56:11-12. Dessa pastorer slog henne och tog av
henne slöjan i ett försök att hålla bruden innanför deras
sekteristiska murar. Slöjan är också ett tecken på underkastelse
till hennes make, Herren.
(1
Kor.11:3)
...mannen
är kvinnans huvud...
(5)
Men om en kvinna ber eller profeterar utan
något på huvudet,
så vanärar hon sitt huvud...(10)
Därför
skall kvinnan ha en makt
på huvudet för änglarnas skull. (13) Döm själva. Passar det sig
att en kvinna ber till Gud utan
att ha något på huvudet?
Falska herdar har gjort Guds folk undergivet religioner snarare än
Kristus.
Som
ett tecken för våra dagar sökte bruden fåfängt sin käresta
först på den babyloniska religionens breda gator. (Höga
V.3:2)
Jag
vill stiga upp och gå omkring i staden
(Babylon),
på gatorna
och torgen, jag vill söka honom som min själ har kär. Jag sökte
honom men fann
honom inte.
Hon sökte honom hos de falska herdarna som var lojala endast till
sig själva och sina egna kungadömen. (3)
Väktarna fann mig, där de gick omkring i staden. Har ni sett honom
som min själ har kär?
Först efter att hon hade blivit befriad från dem fann hon den som
hennes själ hade kär. (4)
Knappt hade jag kommit
förbi dem,
så fann
jag honom
som min själ har kär. Jag grep tag i honom, och jag släppte honom
inte (i
sin iver ville hon dela honom med dem hos vilka hon först hade
blivit avlad och född),
förrän jag hade fört
honom in i min moders hus,
in i hennes kammare som fött
mig.
De andra döttrarna till den kollektiva modern delade inte hennes
iver över hennes besynnerlige käresta. (5:9)
Vad
är din vän förmer än andra,
du skönaste bland kvinnor? Vad är din vän förmer än andra,
eftersom du bönfaller oss så?
Eftersom hon inte var tillfreds med ”en
annan Jesus”
var hon inte befläckad med de andra döttrarnas religioner och blev
därför utvald av sin Herre. (6:8)
En enda är hon, min duva, min fullkomliga,
en
enda är hon för sin mor,
älskad
är hon av henne som fött henne.
Flickorna
ser henne,
de prisar henne lycklig, drottningar och bihustrur lovprisar henne.
Hon återvann sitt herravälde då hon blev fullkomlig
bland de kvinnor som representerade de falska religiösa systemen. De
som bär frukt kommer att vandra i hennes fotspår i helighet och
kommer inte att bli befläckade med världens säd (ord), för de är
andliga jungfrur. (Upp.14:4)
Det är de som inte
har befläckat sig med kvinnor.
De är jungfrur,
dessa som följer
Lammet
vart det än går. De är friköpta från människorna som en
förstlingsfrukt
åt Gud och Lammet.
Sekterna i kristenheten har blivit befläckade med vad Paulus varnade
för i (2Kor.11:4),
”Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi
har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett
främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar
ni det bara alltför väl.”
(2Kor.6:17)
Därför
säger Herren:
Gå
ut från dem och
skilj
er från dem
och
rör inte vid något
orent.
Då
skall
jag ta emot er. Endast
Ordet är sanningen som befriar. (2Kor.7:1)
Då
vi alltså har
dessa
löften, mina älskade, så låt oss rena
oss från all besmittelse
från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse.
Jesus
kallade sina får ut ur den avfälliga religionens fålla, för att
följa lammet vart än det går. (Joh.10:3)
...han
kallar på sina får och nämner
dem
med deras namn och för
ut dem.
(4)
När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren
följer
honom,
därför att de känner igen hans röst. (5) Men en
främling följer de inte,
utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen
främlingars röst.
Denna lilla hjord som följer Herren i frid är vad bruden sökte.
(Höga
V.1:7)
Säg
mig, du som min själ har kär: Var
för du din hjord i bet?
Var
låter du den vila
om middagen?
Varför
skulle jag vara som en beslöjad
kvinna vid dina vänners hjordar?
Slöjan i detta fall representerar att vara blind och bunden av
underkastelse till en religion. (2
Kor.3:15) Ja, än
i
dag ligger
en slöja kvar över deras hjärtan
när Mose föreläses. (16) Men närhelst någon omvänder
sig till Herren,
tas
slöjan bort.
(17) Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.
(18) Och vi
alla som med avtäckt ansikte
skådar Herrens
härlighet
som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från
härlighet till härlighet...
Vi ser här att den som inte är beslöjade av religionens formalism,
han ser Herren och förvandlas till Hans avbild.
Den
kärestas svar på ”Var
för du din hjord i bet?”
var (Höga
V.1:8)
Om
du inte vet det, du
skönaste
bland kvinnor, gå
då i hjordens spår
och för dina killingar i bet vid
herdarnas tält.
På Jesu tid var det omöjligt att mata Hans församling eller de som
var kallade ut, i de avfallna sekterna av judendomen, så Han matade
dem ”vid
herdarnas tält.”
På samma sätt, på grund av att församlingen så totalt har
avfallit i våra dagar, så matar Jesus hjorden med frihet, vila och
sanning utanför herdarnas tält. Detta medförde förebråelser till
bruden liksom till Jesus.
(6)
...Min moders
söner
var mycket upprörda över mig...
De som tar upp sina kors för att följa Jesus har uppmanats att
acceptera samma förebråelser. (Hebr.13:11)
Ty
kropparna från de djur, vilkas blod
översteprästen
bär in i det allra heligaste som syndoffer, bränns upp utanför
lägret.
(12) Därför har
också
Jesus lidit
utanför stadsporten,
för att han genom sitt eget blod skulle helga folket.
(13)
Låt
oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans
smälek.
Moses,
som är en bild på Kristus, ledde sitt folk ut ur lägret från de
rebelliska avfällingarna. (2
Mos.33:7) Mose tog tältet och slog upp det utanför
lägret,
långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var
och en som ville rådfråga HERREN måste gå ut till
uppenbarelsetältet utanför lägret.
Det är i dessa dagar som förfärliga domar kommer att inge fruktan
i dem inne i lägret att komma ut och sammanstråla med dem som redan
är kallade ut på Guds rikes sanna berg. (2
Mos.19:15) Och han sade till folket: "Håll er beredda till i
övermorgon.
Ingen får komma nära
någon
kvinna (en
avfallen sekt).
"(16) På tredje
dagen,
när det hade blivit morgon
(början på det tredje millenniet sedan den siste Adam – där vi
är nu [2Pet.3:8]),
började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade
sig
över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt
folket i lägret bävade.
(17) Men Mose förde
folket ut ur lägret för att möta Gud
och de ställde sig nedanför berget.
Om
du har upptäckt att du har följt människors religioner och
beslutat att omvända dig så kommer Gud att återupprätta ditt
herravälde. Under fångenskapen hos filistéerna ångrade Simson sig
och hans hår började växa. Hans kraft återvände och han raserade
deras falska tempel över deras huvuden. (Dom.16:30)
Och
Simson sade: "Låt mig dö med filistéerna!" Sedan böjde
han sig framåt med sådan kraft att huset föll omkull över
furstarna och allt folket som fanns där. De
som han dödade vid sin död var fler än de som han hade dödat
medan han levde.
På samma sätt är det då vår köttsliga natur dör. Då ökar vår
makt över våra fiender.
Få
som någonsin utövat makt på jorden för Guds räkning
manifesterade fullkomlighet, Simson medräknad. Han vägrade låta
Gud ha makt över honom och slutligen förlorade han den makt han
hade över jorden. Det är inte nödvändigt för Gud att ta bort
löftena om makt från dem som är rebelliska. Deras eget hjärta
kommer inte att ha tro för att kunna ta del av dessa löften. (1
Joh.3:21) Mina älskade, om
hjärtat inte anklagar oss
är vi frimodiga
inför Gud, (22) och vad
vi
än
ber om, det får vi av honom, ty vi håller hans bud
och gör det som gläder honom.
Om vi inte tjänar Gud kommer vårt eget hjärta att fördöma oss
och vi kommer inte att ha någon tro för att utöva makt. Här talar
han fortfarande inte om människor som manifesterat fullkomlighet,
men Han förväntar sig att vi ska vara lärjungar som vandrar i det
ljus som vi har. På detta sätt är vi fullkomliga genom tron tills
vi manifesterar fullkomlighet. En nyfrälst kristen har endast lite
kunskap om gott och ont, men han är oskyldig i Guds ögon om han gör
det som han vet att han ska göra. Nyfrälsta
kristna har makt över synden och förbannelsen men inte över Guds
folk.
För
flera år sedan hade jag en dröm där Gud instruerade mig om det
sätt på vilket Gud upphöjer vissa till ledarpositioner över Hans
folk. Jag gör inga anspråk för egen del med denna dröm, utan
poängterar bara principer. I
denna dröm fanns två berg. (Det
första berget representerade denna världens rike, Babylon och det
andra representerade Guds rike, berget Sion.) Jag
körde en bil nerför det första branta berget.
(Detta representerar att ödmjuka oss själva inför Ordet
[Jes.40:4], genom att bli som ett barn [Matt.18:4] och att förlora
vårt köttsliga liv i denna världen [Matt.16:25,26]. Mitt
i vägen som gick nerför detta berg fanns en fåra hela vägen ner
till foten av berget. Min bil hade ett hjulpar på den ena sidan och
ett på den andra sidan av fåran. Jag
kunde inte svänga varken till höger eller till vänster
utan att hamna ner i fåran, vilket förstås hade stoppat
nedstigningen från berget.
(Josua fick instruktioner som liknade denna dröm då han skulle inta
det förlovade landet. (Jos.1:7)
Ja,
var stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer
all den
undervisning
som min tjänare Mose har givit dig. Vik
inte av från den vare sig till höger eller till vänster, så skall
du ha framgång vart du än går.
Att svänga höger eller vänster symboliserade att vända bort från
den smala vägen som Skriften talar om. Det stoppar oss från att
utöva auktoritet att inta vårt förlovade land, vilket symboliserar
att leva på löftena.)
Då
jag hade kommit ner från detta berg steg jag ur bilen. Jag kände på
mig att jag hade många fiender.
(Ju mer vi ödmjukar oss inför Ordet desto flera fiender får vi,
både i den världsliga församlingen och i världen, precis som vår
Herre.) Sedan
fann jag några verktyg som var gömda under en buske. Det var
hammare, skruvmejslar och skiftnycklar och de var alla insmorda med
olja.
(Det var vid den brinnande busken
som Moses fick auktoritet
att befria Guds folk från träldomen. Verktyg binder och löser
liksom Guds auktoritet
som getts till Hans lärjungar (Matt.18:18). Löftena i Ordet är
nycklarna till Guds rike, som binder och löser och som gavs till
lärjungarna. Oljan betecknar den Helige Andes kraft. Med andra ord,
om vi håller oss på den raka och smala vägen, kommer vi att få
auktoritet att binda och lösa för Gud.) Därifrån
vände jag mig åt höger
(Fåren placeras på höger sida [Matt.25:33]) och
gick uppför ett brant berg.
(Att vi har kommit ner från det första berget berättigar oss att
gå upp på det andra. Att vara ödmjuka i världens ögon gör oss
stora i riket. De sista ska bli de första och de minsta ska bli de
största. (Jes.40:3)
...bana en
jämn
väg
i ödemarken för vår Gud.
(4) Varje dal
skall höjas,
alla berg
och höjder sänkas...
Herrens väg är att de som är ödmjuka i världen kommer att bil
upphöjda på Guds berg, men de som är upphöjda på det världsliga
berget måste komma ner därifrån.) (Jak.4:10)
Ödmjuka
er alltså inför Herren, så skall han upphöja er.
Efter
att ha nått bergets topp gick jag genom dörren
till ett väldigt palats.
(Joh.10:2)
Men
den som går in genom dörren
är fårens herde. (7) Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen
säger jag er: Jag är dörren
till fåren.
(Jesus är den ende herden till fåren. Han använder redskap som
kommer till fåren endast genom Honom, dörren. Detta palats
representerar det nya Jerusalem på berget Sion, staden som regerar
över Guds folk.) Det gamla Jerusalem regerade över Guds fysiska,
gammaltestamentliga folk på samma sätt som det nya Jerusalem
regerar över Guds andliga, nytestamentliga folk. Paulus förklarade
att det är till denna andliga stad vi har
kommit.
Han visade att den inte är en fysisk stad som man kan ta på.
(Hebr.12:18)
Ni
har inte
kommit till ett berg som man kan ta på...
(22) Nej, ni
har kommit till Sions berg
och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem... (23) till en
högtidsskara, en församling
av förstfödda...
(Jesu utkallade kommer till detta berg. Vår resa är att ta oss till
detta berg, att bestiga det och att stiga in i tronrummet genom
dörren.)
Sedan
såg jag Jesus, Davids son som satt på Davids tron. Jag gick och
satte
mig bredvid Honom
och vi började prata med varandra.
(Tronen är den plats av herravälde som bruden har bredvid sin
kung.) (Upp.3:21)
Den
som segrar skall få sitta hos mig på min tron,
liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.
Alla som övervinner sina onda och hårda hjärtan för att stå fast
vid Jesu namn ska få sitta på denna tron. (Jer.3:17)
På
den tiden skall man kalla Jerusalem
"HERRENS tron",
och alla
hednafolk
(hednakristna)
skall samlas där för att ära HERRENS
namn
i Jerusalem. Och de skall inte mer följa sina
onda och hårda hjärtan.
(Alla som övervinner det första världsliga berget ska bo på det
andra berget som är Guds rike. Dessa agerar i ”Herrens
namn”
för de sitter tillsammans med Jesus på auktoritetens tron. Denna
position har getts till alla som är födda på nytt, men många av
dem har vikit av antingen till höger eller till vänster och tar
därför inte sin rättmätiga position genom att förbli i Kristus.)
(Ef.2:4)
Men
Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor
kärlek, (5)
också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han
har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni
frälsta. (6) Ja, han har uppväckt oss med honom och satt
oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus.
Då
jag satt där och pratade med Jesus hörde jag ett oljud bakom mig
och vände mig om. Jag fick se några män som försökte klättra in
i tronrummet genom ett fönster. Jesus sa: ”Var inte orolig, de kan
inte komma in hit.”
(Tydligen så kan man tillskansa sig en auktoritetsposition i
Babylon, men inte i Sion, Guds berg och rike.) (Joh.10:1)
Amen, amen säger jag er: Den som inte
går in i fårfållan genom dörren
utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv
och en rövare.
Jesus sade om de avfallna prästerna på Hans tid: ”Alla
som har kommit före mig är tjuvar
och rövare,
men fåren har inte lyssnat till dem”
(Joh.10:8) och så är det också idag. Många har stulit
sin auktoritetsposition
men har aldrig ödmjukat sig inför Ordet och gått in genom dörren
Jesus. De har bestulit
fåren på begåvade mentorer. De har bestulit
fåren på Jesus, för pastorer kan ge vidare endast det som de
själva är. Religion har historiskt gjort samma misstag. I kristna
sekter förväxlar man utbildning med auktoritet och fullmakt av Gud.
De religiösa ledarna såg lärjungarna endast som olärda män
(Apg.4:13). Ändå visste de att lärjungarna hade varit med Jesus på
grund av gåvorna som de hade. Tro, frukt, mognad, underkastelse till
Herren och personlig kunskap om Honom och Hans vägar måste
överföras till fåren. Pastorer kan inte föra över något som de
inte själva har. Döttrarna till skökan (Upp.17:5) massproducerar
ännu idag oäktingar (pastorer som arbetar endast för pengar)
(Joh.10:12,13: Jes.56:9-12), men Jesus kommer för att leda sina får
ut ur de världsliga, babyloniska fållorna (Joh.10:3,4) så att de,
utan att bli hindrade av mänskliga traditioner, kan följa Honom. En
man måste vara en äldste i erfarenhet och mognad i Ordet för att
kunna bli utsedd till biskop (tillsyningsman) över Guds folk (1
Tim.3:1-7; Tit.1:5-9).
En
vän till mig drömde om kristna som babies med skägg, vilket visade
att de hade umgåtts med Herren i många år, men var ännu omogna.
Guds folk har älskat världen så mycket att Han har gett dem
omogna, avfallna ledare som berättar för dem vad de vill höra.
(Jes.3:4)
Jag skall ge dem pojkar
till furstar,
nyckfullhet skall råda över dem. (5) Av folket skall den ene
förtrycka den andre, var och en sin nästa. Barnet
skall sätta sig upp mot den gamle,
den obetydlige mot den högt ansedde. Välj mannen som har gåvan
före mannen som har en titel. (2 Tim.4:3) Ty det skall komma en tid
då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan
efter sina egna begär skall de samla
åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen.
(4) De vägrar
att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar