KAPITEL 19

Guds suveräna försörjning

Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. (Jak.1:3,4)

Israels barn gjorde Gud arg och talade emot Honom i prövningarna under deras ökenvandring. I psalm 78:19-22 sade de: ”Kan väl Gud duka ett bord i öknen?”

Svaret var: (20) ”Se, han slog på klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram.”

Om Han kan åstadkomma en ström ur en klippa så kan han tillfredsställa våra behov var som helst, när som helst, och om vi ifrågasätter Honom så gör vi oss bara dumma. Det stoppade dem inte.

De frågade: (21) ”men kan han också ge bröd? Gud blev arg då Han hörde detta, och Hans vrede blev upptänd. Dessa så kallade troende

(22) ”trodde inte på Gud och förtröstade inte på hans frälsning.” Ni förstår, vänner, Gud vill att vi ska tro på Hans frälsning, vilket i detta fall betyder, att tro på försörjning från Honom, varje dag. Om Han kan betala Petrus skatt ur munnen på en fisk eller få fram vatten ur en klippa så kan han möta våra behov i varje form.

De provocerade Gud med sina onda otroshjärtan då allt de hade behövt göra var att blanda tro med Hans löften på försörjning. (Hebr.3:6; 4:3)

Tidigt i vårt lärjungaskap började vi vandra i tro på att Gud skulle vara vår försörjare, så då vi gick från halvtids- till fulltidstjänst var det naturligt att vi fortsatte med dessa metoder.

Vi har aldrig ”tagit upp några offer (ett oxymoron),” berättat för folk om våra behov, haft ”ge-till-mig-möten,” lånat pengar, tagit emot statsbidrag eller haft ett profant arbete. Jag säger inte allt detta för att skryta, utan för att visa på Guds makt att förse utan dessa metoder. Jag var också tvungen att gå denna väg för att bli kvalificerad att lära ut detta ämne till andra.

Apposteln Paulus sade: (Rom.15:18) ”Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har utfört genom mig för att hedningarna skulle föras till lydnad, genom ord och gärning, (19) genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft.”

För många år sedan sade Herren till mig: ”Jag sänder dig ut i öknen så att du skall kunna berätta för mitt folk att jag fortfarande försörjer dem där.” Som du kan förstå så ställer denna livsstil oss i många situationer där Han kan bevisa sina löften. Herren ville att jag skulle kunna tala utifrån egen erfarenhet om Hans suveränitet i att ”efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver ” utan att tillgripa den sorts manipulationer som andra så kallade ”kristna” i allmänhet gör.

Han sade: ”Det du har fått som gåva, ge det som gåva.” Vi har fått endast frivilliga offer, sända av Gud genom dem som Han talade till. Jag skulle aldrig byta dessa ökenerfarenheter mot något, för de har gjort mig fullständigt imponerad över min Fader. Vi har arbetat ihärdigt i Herrens tjänst och Han sade ju att arbetaren är värd sin lön. Min lön kommer från Honom. Detta gör oss också fria från människors manipulationer. Det är en fördel att veta att Gud har sänt dig. Försök alltid att vara i Hans vilja.

Ungefär två år efter att vi hade blivit sända till Pensacola fick vi vara med om en underbar upplevelse. Vi hade slut på all mat. Min hustru frågade mig vad vi skulle göra. Jag sade: ”Vi ska duka bordet i tro.” Vi gjorde så, och vi satte oss till bords alla sju med toma tallrikar. Jag bad en enkel liten bön. Jag är säker på att Gud lade ner denna bön i mitt hjärta.

Jag bad: ”Herre, Du sände hit oss och nu ber vi Dig att fylla våra tallrikar eller våra magar.” Efter en stund sade min äldste son något som jag aldrig hade hört honom säga förr. Han sade: ”Pappa, jag är mätt, jag behöver inte äta,” och han gick från bordet. Jag såg mig omkring på de andra och de började säga det samma som han.

Jag var så överraskad över att höra vad de sade, så det räckte en minut eller så innan jag märkte att också jag var mätt. Prisad vare Gud! Han kan fylla din mage med mat utan att du behöver äta. Hans namn är Jehovah Jireh som betyder ”Jag är Försörjaren”!

Nu vill jag inte att ni ska tro att vi alltid har levt på gränsen till katastrof, för Gud har försörjt oss rikligt.

Hur som helst, då vi var på dessa platser av svaghet, så blev Guds kraft mycket uppenbar. Mina barn var tvungna att fasta endast en gång under deras uppväxt, och det exemplet slutade med ett mirakel. Jag hade från början inte den tro som jag har idag. Den var på något sätt mekanisk i stället för naturlig.

(Mark.11:24) Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert.

Vanligen brukar jag gå genom följande steg: Jag ber; Jag tror att jag har fått; Jag accepterar inga andra tankar. Småningom blir det naturligt att lita på Gud och att inte behöva arbeta så hårt på att hålla sinnet inriktat på målet. Trosprövningar utverkar uthållighet och uthålligheten i sin tur gör att du inte behöver sakna någonting. (Jak.1:2-4).

En annan gång då maten igen höll på att ta slut gjorde Mary en stor kastrull spagetti. Vi välsignade maten och åt oss mätta. Det gick åt två tredjedelar av spagettin. Nästa dag då jag stod vid spisen tog Mary ut kastrullen ur kylskåpet för att värma upp det som hade blivit över från föregående dag. Då hon tog bort locket från kastrullen tittade vi båda två ner i kastrullen och sedan på varandra.

Jag sade: ”I går fanns det spagetti upp till den här nivån.” Samtidigt pekade jag med fingret på kastrullens sida. Hon sade: ”Ja, jag vet,” och vi var imponerade av Herrens kraft och godhet. Det som vi hade ätit dagen innan hade blivit ersatt. Vår suveräne Gud förökar mat. Allt detta visar på en viktig sak. Det finns inte en enda plats i världen där Gud inte skulle kunna tillfredsställa våra behov.

Mitt yngsta barn, Jennifer, klagade för Mary i tvättrummet, att hennes bror Nathan hade tagit den enda påsen med chips då han for iväg för att tälta. Mary knuffade ut henne försiktigt och sade att hon skulle gå och be om lite chips själv av Herren. Hon hade just hunnit göra detta då dörrklockan ringde.

Jennifer skrek: ”Den är här, den är här redan!” Mary kom ut från tvättrummet och tystade ner henne, för hon visste inte vem som stod vid dörren. Det var en granne som hade kommit för att returnera en ugnsplåt, för Mary hade gett dem ett majsbröd i det några dagar tidigare. Han gav plåten, som var övertäckt med aluminiumfolie, till Jennifer. Då hon tog bort folien, så gissa vad hon såg? Jo, just det, chips! Mannen bodde två kvarter bakom oss.

Han var på väg med chipsen redan innan Jennifer klagade för Mary. Vår suveräne Gud svarade innan hon bad.

Jennifer berättade för Mary att hennes lilla simbassäng hade gått sönder och att hon behövde ha en ny. Mary sände henne till mig. Hon kom med en katalog i handen. Jag sade: ”Jennifer, du vet varifrån vi får våra saker, vi får lov att fråga Herren.” Vi kom överens om att Gud skulle ge henne en ny bassäng. Ungefär en vecka senare kom en dam, som bodde fyra kvarter från oss, och stod framför vår dörr.

Hon sade att hon sökte två små pojkar som hade klippt hennes gräsmatta några gånger förr. Nathan kände igen hennes röst och kom till dörren. Då hon såg honom sade hon: ”Å, jag ser att jag har hittat rätt hus. Jag skulle vilja göra en affär med er. Jag har en simbassäng som jag skulle vilja ge åt er om ni klipper min gräsmatta några gånger.” Pojkarna gick med på det. Bassängen var ungefär en meter hög och fyra meter i diameter.

Den var av en typ som skulle stå ovanpå marken och den hade ett sandfilter, stege och en vakuumpump. Den var helt ny och fortfarande kvar i sin förpackning.

Hon hade köpt den ungefär åtta månader tidigare för motionens skull, men hon hade ändrat sig. Vår suveräne Gud har bassänger runt hörnet som bara väntar på att du ska be.

En gång i vår privata ökenvandring beslöt jag mig för att börja odla tomater. Insekter och fåglar startade krig med mig, och skörden blev ett totalt fiasko. Herren förklarade sedan för mig, att Han inte hade kallat mig att odla tomater. Han hade en helt annan uppgift för mig. Efter några dagar var en dam, som inte hade en aning om detta, och plockade tomater hos en lokal odlare. Hon fick ett infall att plocka några åt oss också.

Hon kom med två stora lådor med de mest fantastiska tomater jag någonsin hade sett. Då jag jämförde dem med mina ”körsbär” så förstod jag klart och tydligt Guds poäng. Herren behövde inte min hjälp.

Mary och jag kom överens i bön en morgon om kött, majonnäs och ost. Ingen annan visste om detta. På kvällen samma dag var en dam på väg bort från staden och förde en kalkon och en stor flaska majonnäs åt oss som hon inte ville skulle förfaras. Sedan kom ett annat par med ost. Vi kan vara specifika med Gud. Han dukar ett bord i öknen.

Mina barn ville fara ut på camping i skogen, inte långt från vårt hus. För att försöka slingra mig ur det hela berättade jag för dem att det var en sak som jag inte gillade med den skogen. Det var att där inte fanns någon ved att tända en lägereld med, och vi kunde ju inte fälla någon annans träd. Gud lät mig äta upp de orden av otro.

Han kan tillgodose dina behov var som helst! Efter att vi rest tältet skickade jag ut barnen för att söka efter ved. De kom tillbaka med ruttna trädgrenar och bark, inget som var särskilt användbart. Det fanns ett omkullfallet träd strax intill vårt tält, men vi hade inget som vi kunde använda för att göra ved av det.

Samtidigt som jag funderade på detta gick jag iväg rakt bort från vårt tält ungefär tio meter. Jag upptäckte en liten upphöjning på marken under löven och råkade sparka till den av en slump. Det fanns någonting hårt där inne under löven. Jag drog undan löven med händerna och fann Guds försörjning i ett skyddane fodral, en relativt ny Husqvarna motorsåg av den sorten som jag gillade väldigt mycket! Jag tänkte: ”Skulle det inte vara fantastiskt om den här sågen startade också?” Naturligtvis startade den, för Gud hade lagt den där åt oss.

Den hade legat där ganska länge av löven ovanpå att bedöma. Å, hur suverän vår Gud ändå är, att låta mig gå rakt på den plats där Han på förhand hade placerat vår försörjning! Vi använde motorsågen för att göra så pass mycket ved att det skulle räckte till nästa grupp också. Jag ångrade mig att jag hade tvivlat på Guds försörjning i denna vildmark.

Mina söner berättade, att en pojke som de kände brukade tälta i den här skogen väldigt ofta och att han troligen hade stulit sågen. Jag kontaktade förjaktligen polisen och gav den åt dem. De berättade att om ingen ville ha den inom 90 dagar så skulle jag få den. Fastän jag inte hade någon direkt användning av den så ville jag ändå ha den efter att de 90 dagarna hade gått till ända. Strax efter det fick jag en räkning från kommunen, som skulle betalas. Just då hade jag inga pengar till den, men Herren påminde mig om sågen.

Jag ringde upp en liten maskinaffär i närheten och berättade att jag hade hittat en motorsåg, Innan jag ens hade hunnit fråga, om han visste av någon, som skulle behöva en sådan så sade han, att om jag hämtade in den direkt så skulle han ge 100 dollar för den. Jag fick pengarna och gick för att betala räkningen precis innan den förföll. Gud räddade mig två gånger med den sågen. Det var enda gången jag sålde något för att få en räkning betald. Tack Fader!

En gång då vi var ute och reste i tjänsten för Gud, märkte vi att det kom rök bakifrån vår bil som var ganska lite körd. Jag kontrollerade oljan och märkte att bilen hade börjat dra olja så till den grad att det gick åt två liter på hundra kilometer. Jag kontrollerade motorn och kom till den slutsatsen att några kolvringar hade gått av.

Vi hade varken tid eller råd att få motorn renoverad just då. Efter flera stopp för att fyllde på mer olja kommenderade jag kolvringarna att vara reparerade i Jesu namn. Efter det gick det att köra mycket längre innan oljan behövde fyllas på, och småningom slutade den att dra olja helt och hållet. Prisad vare Gud! Hans makt blev igen en gång fullkomnad i vår svaghet, då vi vandrade i tro.

(Fil.4:19) Så skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver.

En dag då jag var på väg till postlådan kom jag ihåg att det hade kommit in mindre pengar än det belopp som behövdes per månad. Om jag hade satt mig ner och räknat, så hade det blivit ungefär 200 dollar som fattades. Nu bad jag till Herren att Han skulle låta beloppet finnas i postlådan. Han svarar innan vi ber, eller hur? Svaret hade behövt bli postat två eller tre dagar innan jag bad. Mycket riktigt så fanns där en 200 dollars utbetalning från en anonym givare.

Fastän offer på det här sättet per post till vår tjänst inte är så vanligt, så hade Gud igen en gång mött våra behov i tid.

Det har funnits tider då vi har behövt större summor pengar. Eftersom vi inte samlade oss skatter på jorden och inte heller sparade pengar på banken så behövde vi manna från himlen. Vi bad en gång då vi behövde byta ut en del fönster på huset och köpa en bra bil till vår äldsta dotter Deborah.

Inom en månad fick vi våra svar; vi fick 16000 dollar från ett totalt oväntat håll. Vad vi än har behövt så har Gud aldrig svikit oss.

En orsak till att det i kristna kretsar är sådan tonvikt på att investera, köpa, sälja och spara är att det finns så liten förståelse för Guds sanna ekonomi av givande och tagande. Jesus sade att det i den yttersta tiden skulle bli som det var på Lots dagar då människorna köpte och sålde och Gud gjorde slut på dem alla (Luk.17:28-30).

(Matt.21:12) Jesus kom in på tempelplatsen och drev ut alla som sålde och köpte där.

Vad tror du Jesus hade emot dem som sålde och köpte bland sitt folk? Jag tror att Han avskydde att det hade ersatt givandet och tagandet som en naturlig sak hos sitt folk. Jesus befallde oss att ”ge och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen.” (Luk.6:38)

Han lovade en belöning åt den som gav men inte för den som sålde. En möjlighet att ge är en möjlighet att få det tillbaka multiplicerat. Det finns tillfällen då vi behöver mera pengar än vi har. För att bli kvalificerad för denna multiplicering så måste vi ge, inte spara eller investera. Flera gånger har jag skickat iväg pengarna som jag hade behövt till räkningar till någon och fått dem tillbaka multiplicerade från ett helt annat håll, ibland samma dag.

Curt Bryan är en broder som alltid har gett till vår tjänst på ett uppoffrande sätt. Han har flera gånger gett vittnesbörd om att han har skrivit ut checker för att betala räkningar utan täckning på banken i tro på att Gud har satt in pengar i tid. I hans rörelse är kunderna sådana som bara slumpmässigt kommer in, så det är väldigt svårt att förutse inkomsterna. Närhelst han har tagit trossteg på detta sätt så har Gud varje gång gripit in. Då kan det plötsligt bli en enorm kundtillströmning eller så är det någon som ger en stor summa i dricks.

 

(2Kor.9:6) Det säger jag: Den som sår sparsamt skall skörda sparsamt, och den som sår rikligt skall skörda rikligt

Ett tillfälle att ge kan samtidigt vara ett tillfälle att sätta sig på, eller att äta upp säden. Vi kan skörda endast i samma utsträckning som vi sår. Gud ger det åt oss, inte för att vi ska bli rika, utan för att vi ska kunna vara kanaler för Hans välsignelse till de behövande.

(10) Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, skall ge er säd och mångdubbla den och låta er rättfärdighet bära god skörd.

Guds löfte till dem som är trogna i givandet är följande:

(8) Och Gud har makt att låta all nåd överflöda till er, så att ni alltid och under alla förhållanden har nog av allting och kan ge i överflöd till varje gott verk.

Detta är ett av de mest kraftfulla och allomfattande löftena om försörjning i hela Skriften. Å andra sidan, den som sätter sig på, eller äter upp säden måste investera, köpa, sälja och lagra på världens sätt eftersom han är olydig och inte har någon tro. Det är här som Babylons köpmän finns.

De gör ”Faderns hus till en saluhall ” (Joh.2:16) då de schackrar med Ordet för att få lön liksom man gör i världen. Man säljer saker såsom böcker, kasetter, krimskrams, kycklingmiddagar och resor på samma sätt som man gör i världen och till sådana som har en kraftlös Gud.

De ”förfalskar Guds ord för egen vinning” (2Kor.2:17) Varför skulle någon som tror att ”Gud skall ge er allt vad ni behöver ” (Fil.4:19) sänka sig till något sådant? Då Gud sänder någon så försörjer Han honom också. Utan Guds övernaturliga försörjning så måste människor förlita sig på andra metoder för att understöda ”sin egen” tjänst.

En annan metod är att sätta Guds folk under lagen för att understöda en tjänst då Skriften tydligt framhåller att vårt givande ”inte är av tvång.” (2Kor.9:7) Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta (inte enligt lagen), inte med olust eller av tvång (inte enligt lagen). Ty Gud älskar en glad givare.

I Nya Testamentet vill Gud ha offer som kommer från hjärtat hos dem som är födda av Hans Ande. Gud gav lagen i Gamla Testamentet åt det naturliga Israel, inte åt församlingen. Om en doktrin som tiondegivande inte finns i Nya Testamentet så gavs den aldrig åt oss. Jesus tillrättavisade dem som var kvar i Gamla Testamentet då Han sade: ”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra (på engelska: have done eller ha gjort, översättarens anm.) utan att försumma det andra.” (Matt.23:23)

Jesus sade här klart och tydligt att tiondegivandet var av lagen och är något som har skett. En del säger att tiondegivandet fanns före lagen. Jo, omskärelse och djuroffer fanns också före lagen men de blev inkluderade i lagen och vi är inte längre under lagen så att vi skulle behöva göra det längre heller. Paulus sade också att tiondegivande var av lagen.

(Hebr.7:5) De av Levis söner som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket... Det finns ingen befallning eller uppmaning i Nya Testamentet att ge tionde för vi är inte längre förvaltare av tio procent utan hundra procent.

I Gamla Testamentet var man ägare av nittio procent och förvaltare av tio procent. Jesus sade att vi måste avstå från resten också, annars kan vi inte vara Hans lärjungar.

(Luk.14:33) På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge, om han inte avstår från allt han äger. ”Allt” här betyder ”alla ägodelar, rättigheter och önskningar.” I Nya Testamentet är vi antingen förvaltare av allt eller tjuvar. Änkan som gav de två kopparmynten fångade Jesu uppmärksamhet, vilket ingen av de rika fariseerna som gav sitt tionde gjorde. Det beror på att Gud uppmärksammar det man offrar och vad som blir kvar, inte storleken av gåvan.

Änkan sådde rikligt och inte i enlighet med lagen. Enligt andra korintierbrevet 9:8 fick hon ”all nåd” och ”nog av allting” på grund av det. Då du ger, så lyd de nytestamentliga befallningarna, inte lagen, och du kommer att bli välsignad. Inget av de mäktiga löftena ovan är för dem som är under lagen. Då vi är olydiga mot en nytestamentlig befallning och i stället lyder en lag, så måste vi hålla hela lagen för att bli rättfärdiga.

(Gal.3:10) Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Vi är skilda från Kristus om vi lyssnar på och lyder en lag i stället för Honom.

 

(Gal.5:4) Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. Observera dessa befallningar.

(1Joh.3:17) Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

(Luk.6:30) Ge åt var och en som ber dig...

Många struntar i Herrens befallningar och missar att hjälpa de behövande för att i stället hålla lagen ”För in allt tionde i förrådshuset.”

Naturligtvis så berättar man inom varje religion för sina anhängare att de är det nytestamentliga förrådshuset. Fel! Förrådshuset fanns i templet (Mark.12:41; 1Kon.7:51), och Guds folk är templet. Jesus kommer att fråga då han återvänder vad vi gjorde för de minsta bland Hans bröder (Matt.25:40), inte vad vi gjorde för att understöda laglydiga religiösa kungadömen. Många kommer att bli utstötta på grund av att de var olydiga.

(Matt.25:44) Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? (45) Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.(46) Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.

Alla de vackra byggnaderna kommer att brinna, men templet som inte är gjort av människohänder kommer att vara för evigt. Det är detta du ska understödja.