KAPITEL 4

Guds suveränitet över ondskan

Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka (American Standard Version = evil, ondska på svenska). Jag, HERREN, gör allt detta. (Jes.45:7)

Vilken ”god” orsak kunde Gud möjligen ha till att skapa mörker och ondska? Ha tålamod och lita på att vi kommer att få en underbar förståelse av just detta genom de skriftställen som vi kommer att se på i detta kapitel. Låt oss bara först undersöka hur Gud utövar sin vilja över djävulen och i vilken utsträckning. (Jes.10:5) Ve över Assur, min vredes ris! Staven i hans hand är min förbittring! I denna vers kallar Gud Israels fiende för sitt ris och sin stav för att Israel skulle kunna bli tillrättavisade. I Psalm 23 använder Gud sitt ris och sin stav för att trösta David. Riset och staven var herdens verktyg. Herren, vår Herde, använder våra fiender som verktyg också för att tillrättavisa oss och hålla oss i ledet. (Jes.10:6,7) Jag sände honom mot ett gudlöst folk, mot min vredes folk (Israel). Jag befallde honom att plundra och ta byte och trampa ner dem som smuts på gatorna. Men så menade inte han, i sitt hjärta tänkte han inte så. Hans hjärta stod efter att förgöra att utrota många folk. Observera att assyrierna inte visste att de var sända av Gud för att fullborda Hans plan. Det var från deras hjärtan som tanken på att plundra och ta byte kom. Närhelst Gud använder kärl till vanhedrande bruk, så tillfredsställer de bara sin lust. Gud verkade i assyrierna till både vilja och gärning, för att Hans goda vilja skulle ske. Vi kommer att se att Gud gör så här med alla sina kärl till vanhedrande bruk. Han har ett syfte för de onda på jorden, i annat fall skulle han ha tagit bort dem för länge sedan. Efter att Gud har fullbordar syftet med dem, så kommer Han att skaffa bort dem.

(Jes.10:12,13) Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, skall jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. Ty han säger: "Med min hands kraft har jag utfört detta ... Observera att kungen av Assyrien tänkte att han hade gjort detta genom sin egen förmåga. Som historien och denna vers visar, så är det så att då Gud har slutat använda de onda för sitt folk så förgör han dem. Gud har aldrig haft några intentioner att slutgiltigt göra sig av med de ogudaktiga, utan snarare att använda dem för att fullkomna sitt folk. Han befallde änglarna att låta ogräset växa tillsammans med vetet intill slutet och först därefter kommer Han för att sålla bort och förinta de ogudaktiga (Matt.13:41,42). Han förklarade att om ni ”rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet.” (Matt.13:29). Om Gud tog bort ogräset, kunde vetet dö i brist på ”bestraffning.”

(Jes.10:13) Ty han säger: "Med min hands kraft har jag utfört detta
och genom min vishet.... Assyrierna trodde att de vann genom sin visdom och styrka, men Gud hävdade att det var Han som använde dem som Sitt verktyg. (Jes.10:15) Skall yxan upphöja sig över honom som hugger med den eller sågen förhäva sig över honom som sätter den i rörelse? Som om käppen kunde svinga den som lyfter den eller staven lyfta den som inte är av trä! Detta är sättet på vilket Gud ser på denna armé; som ett stumt verktyg. Gud svingade yxan, riset och staven och fick sågen att röra sig. Med andra ord så lyfte Han upp verktygen för att arbeta på sin skapelse. Det är skrattretande att en människa ska försöka ta åt sig äran för detta, eller hur? Gud är suverän och allt annat är verktyg som används för att forma oss till kärl för att användas av Honom och vi behöver kapitulera för vår egen skull. Dessa verktyg är nödvändiga intill dess att de heliga har blivit Guds fullkomliga skapelser. Först därefter kommer Gud att lägga bort dem. Under tiden behöver vi inte frukta att djävulens syfte kommer att ha framgång.(Jes.54:16,17) Se, jag skapar smeden, som blåser upp kolelden och formar ett vapen genom sitt arbete. Jag skapar också fördärvaren till att förstöra. Inget vapen som smids mot dig skall ha framgång ... Hur tröstande är det inte att veta att endast Guds syfte har framgång!

Inte heller Satan sätts på plats förrän i slutet, då frestelserna och korsfästandet är över. (Upp.20:1-3) Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan och band honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.

En enda ängel hade inga som helst problem med att straffa Satan och kasta honom ner i avgrunden. Det var så lätt att Gud hade kunnat göra det för länge sedan, om Han hade velat. Enligt teologi i allmänhet skulle Gud ha varit tvungen att sända en armé av änglar för att fånga denne ”tungviktare.” Trots allt så har han väl stått emot Gud i över sextusen år? Helt fel! Observera att efter tusen år friger Gud honom igen! Ger detta dig en aning om vem som månne frigav honom första gången i Edens lustgård? Blir han släppt lös för att göra Guds vilja eller för att motarbeta den?

(Upp.20:7-11) Och när de tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt fängelse. (8)Och han skall gå ut för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog och samla dem till striden och deras antal är som sanden i havet. (9)De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. (10)Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel ...(11)Och jag såg en stor vit tron ... Gud frigav djävulen för att han skulle lura alla onda nationer att strida mot de heliga. Han gjorde detta så att Han kunde låta det regna ner eld över nationerna för att utplåna dem, precis i tid innan domen av de ogudaktiga inför den stora vita tronen. Gud behövde inte ens änglarna för att tillintetgöra djävulen med alla hans barn. Han kunde ha gjort detta redan i lustgården och besparat oss från prövningarna, men detta var inte Hans plan! Vem är det som kastar ner djävulen och hans änglar till jorden för att bedra nationerna och strida mot de heliga under vedermödan? (Upp.12:7-9) En strid uppstod i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. Och den store draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. Sedan stred djävulen mot de heliga genom vilddjuret. (Upp.13:7) Och åt vilddjuret gavs makt* att strida mot de heliga och att besegra dem och det fick makt* över alla stammar och folk och språk och folkslag. (*I engelska översättningar står det i stället authority eller auktoritet, översättarens anm.) Om Gud tänkte kasta ner djävulen och hans änglar, så varför inte direkt kasta ner dem i den brinnande sjön? I stället skickade Gud dem till jorden där vi är! Gud behövde den upplagrade ondskan för att sålla ogräset från vetet och för att de heliga skulle mogna. Märk väl: ”Åt vilddjuret gavs” både auktoritet över nationerna och auktoritet att strida mot de heliga. Ni förstår, vänner, Gud gav auktoritet åt djävulen som uppehöll sig i vilddjuret och åt vilddjuret självt, för att pröva de heliga och för att korsfästa deras kött.

(Jes.10:20) På den dagen skall kvarlevan av Israel och de räddade av Jakobs hus inte längre stödja sig vid honom som slog dem. I trohet skall de stödja sig på HERREN, Israels Helige. Ett av våra problem är att vi litar så mycket på köttet och världen. Vi litar på att Amerika ska försvara oss och ge oss social trygghet. Världen har vår kärlek, respekt, heder och fruktan, allt detta som egentligen tillhör endast Gud. Han har dock en utväg ur detta. Gud sände Israels illegala älskare mot dem själva, så att de skulle lära sig vilka som var deras själars verkliga fiender. I detta fall visar Herren oss samma sak. Ett av Hans botemedel mot att älska saker, människor och världens tänkesätt är att vända allt detta emot oss. (Matt.24:9) ”... ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull.” Det är nödvändigt att vi blir hatade av alla nationer, så att Guds namn kan vara manifesterat i oss. Guds folk hade det alltför bekvämt i Egypten, så Han vände egyptiernas hjärtan mot dem så att de började hata Hans folk (Ps.105:25). Då ”... frälste han dem från deras motståndares hand och återlöste dem från fiendens hand.” (Ps.106:10). Först vände Gud deras hjärtan mot Israel. Sedan befriade Han Israel ur deras hand vilket de var oerhört tacksamma för.

(2 Sam.7:14) Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. Om han gör något orättfärdigt skall jag straffa honom med ris, så som människor brukar och med plågor som drabbar människors barn. Guds syfte i skapandet av söner kommer att fullbordas genom att Han använder kärl till vanhedrande bruk, för att straffa sina söner för deras synder. Riset här är fysiska människor, arméer och nationer. Gud använder andliga makter och väldigheter för att motivera dessa kärl till vanhedrande bruk. Om jag skulle plocka upp en käpp för att slå min granne, så skulle du anklaga mig för att vara ond. Å andra sidan, om jag tar samma käpp och straffar mitt barn för medveten olydnad, så skulle du anse att det var en god sak. (Ords.23:13,14). Vad är skillnaden? Samma käpp användes ju, men syftet var det motsatta. Att anse Gud för ond då Han använder det onda, visar bara brist på förståelse för Hans syfte eller motiv. Gud kommer att använda det onda för goda syften. Gud är god och allt som Han gör är gott. Vi kan inte begränsa Gud genom ett egenrättfärdigt tänkande.

Gud kommer att göra ett gott verk med hjälp av det onda. Faktum är att utan det onda så kan Gud inte göra detta verk.

(1 Tim.1:20) Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar. Ordet ”häda” här betyder ”att tala ont om.” Dessa män talade ont om antingen någon broder eller om sanningen och Paulus överlämnade dem åt Satan för Guds räkning, så att de skulle lära sig att inte häda. Satan lär oss mycket. I de flesta fall är det Satan och hans demoner som utför förbannelsen mot dem som syndar. Förbannelsen var uttalad och förordnad av Gud i 5 Moseboken, vers 28 för att motivera syndare att ångra sig. Satan frestar oss med lustar och då vi ger efter kan han legalt tilldela oss en förbannelse till dess att vi ångrar oss. Då vi drar oss undan från blodets beskydd, så står Satan där och väntar. Det är inte Satans avsikt att lära oss någonting eller att straffa oss. Det är däremot Guds syfte. Satan är full av lust. Han hatar mänskligheten och längtar efter att skada den. Det är inte Satans önskan att lära oss någonting och inte heller att få oss att mogna eller att ge oss en förståelse av Gud. Likafullt får han just detta till stånd.

Jesus sade: ”Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå” (Mark.3:24). Satans rike är splittrat, eftersom det han gör mot Guds folk får dem att ångra sig och mogna. Gud använder inte bara Satan, utan allting omkring oss för att få oss att mogna. Satan, härskaren över kärlen till vanhedrande bruk, är mycket betydelsefull i denna process. Han härskar över de onda andarna och sålunda även över onda människor. Gud åter härskar över Satan. Skriften säger: ”Allt samverkar till det bästa.” Angående detta så är allt vad Satan gör för vårt bästa. Förstår han då vad han gör? Nej, det gör han inte. Angående lagen om sådd och skörd, så har han sått svek och därför är han lurad. Han är ute efter att ta människans position av auktoritet genom att fresta henne att synda. Satan är också en skapad varelse. Gud skapade aldrig någon varelse som skulle vara förmögen att hindra Hans vilja. Han skapade allting för syftet att föra Hans utvalda in i Jesu Kristi avbild. Det finns ett flertal metoder som Gud använder för att få de onda, Satan och demonerna dit Han vill. En metod är genom kraften att föreslå olika saker (power of suggestion Jag tror att David mer menar ordet suggestion, som vi även har på svenska. Hittar ingen bra översättning.) Han verkar i dem, både vilja och gärning. Han befaller dem också eller ger tillåtelse att göra olika saker.

(1 Kor.5:5) ... för att överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag. Paulus talar med auktoritet över fiendens kraft och använder den för att bestraffa Guds rebelliska barn. (Luk.10:19) Se, jag har gett er makt (i engelska Biblar auktoritet, översättarens anm) att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. ... Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er ... Jesus delegerade sin auktoritet åt sina lärjungar över fiendeandarnas kraft. Lärjungar har fått rättighet av Guds Ande att antingen använda deras kraft eller att förbjuda den. (Matt.18:18) Amen säger jag er: Allt vad ni binder (förbjuder) på jorden skall vara bundet (förbjudet) i himlen och allt vad ni löser (tillåter) på jorden skall vara löst (tillåtet) i himlen. Lärjungarna har auktoritet att antingen förbjuda eller tillåta. Genom att bli ledda av Guds Ande, så kan mogna kristna tillåta djävulens kraft för ett gott syfte ”så att anden skall bli frälst.” Observera villkoret som Paulus genom Anden lade på Satan, ”till köttets fördärv .” På det här sättet utövar Gud sin suveränitet genom sina lärjungar. Då Jesus sände ut sina lärjungar för att göra lärjungar, så befallde Han dem att ge vidare samma auktoritet och befallningar som Han hade gett dem. (Matt.28:20)..och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. Om vi är Kristi lärjungar, (Grekiska: methetes, ”elever, efterföljare”) så har vi samma befallningar att följa. Jesus sade att Han skulle vara med dem ”alla dagar intill tidens slut” för att göra detta. De första lärjungarna levde ju inte så länge. Därför är det uppenbart att Han här talar till alla lärjungar.

I vår församling hade vi en kvinna, som regelbundet förolämpade de heliga. Jag älskade denna syster och hade endast hennes bästa i mitt hjärta. Efter mycken tillrättavisning så frågade jag Herren vad jag skulle ta mig till med henne. Han instruerade mig att ”överlämna henne åt Satan till hennes kötts fördärv.” Jag ville ju vara försiktig att inte döma över mina egna, så därför bad jag Gud att Han skulle bekräfta denna tillrättavisning genom ett tecken, vilket Han gjorde. Jag talade högt ut denna dom över henne och överlämnade henne åt Satan. Jag fick senare reda på att hon nästan ögonblickligen blev så sjuk och att hon inte kunde ta sig upp ur sin säng. Senare berättade hon för mig att då hon låg där i sin egen avföring och sina spyor, så ropade hon till Gud om ett svar. Han berättade för henne att hon hade förolämpat Hans folk och att hon måste bekänna sina synder inför dem och be om förlåtelse. Hon beslöt att hon skulle lyda. Gud befriade henne tillfälligt från hennes förskräckliga tillstånd, så att hon kunde lyda. Vid nästa möte bad hon församlingen om förlåtelse, vilken hon också fick ta emot. Genast då hon kommit hem kom eländet över henne igen. Hon ropade till Herren igen och frågade varför det hade blivit så här igen, fastän hon hade lytt. Hon fick ett svar och ringde upp mig. Hon berättade vad som hade hänt och sade: ”David, Herren sade att jag hade blivit överlämnad åt Satan.” Jag berättade för henne: ”Det är sant, jag gjorde detta enligt direktiv från Gud, men du har ju ångrat dig och därför ser jag ingen orsak till att du inte skulle kunna bli befriad. Du är fri i Jesu namn.” Herren helade henne och på grund av denna händelse fick hon en helt ny respekt för auktoriteten hos Guds tjänare.

De moderna ”ministries” går från den ena ytterligheten till den andra. Antingen är Guds tjänare fullständigt kraftlösa på grund av rebelliskhet eller så uppehåller de ett köttsligt herravälde liksom fariséerna. Precis så som en far eller mor har auktoritet i en familj för att straffa sina barn fysiskt, så har ledarskapet i kyrkan auktoritet på grund av Jesu kärlek till sina barn. Denna auktoritet är inte till för syftet att man av personliga skäl ska kunna vredgas över eller hämnas på någon. Vi har den för att vi inte vill se att Guds folk kommer till slutet på sina liv utan att någonsin ha ångrat sina synder och därför hamnar i helvetet. Guds syfte måste kontinuerligt verka i en människas liv för att hon ska mogna och bli redo att möta Honom. Paulus överlämnade denne man till Satan i lydnad för Anden, av kärlek. En del oroar sig för risken till missbruk här, men ”Som sparven far sin kos och svalan flyger bort, så far en grundlös förbannelse förbi.” (Ords.26:2)

(1 Kor.5:5) ... för att överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag. Denne man var tillsammans med sin fars hustru (antagligen styvmor). Paulus talade med de äldste i Korint och kom överens med dem att överlämna honom till Satan. Tror du att Satan tänker på att döda den köttsliga naturen hos folk för att frälsa deras ande? Köttet som är allierat med Satan, är en manifestation på hans egentliga natur. (Rom.8:7) Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. Nej, det är Guds plan för Satan att genomföra en bestraffning. Det är Satans lust att göra det som han är tillåten att göra, att döda människor. Satan har fått makt över köttet. Minns du ormen i lustgården? Han var förbannad att kräla på sin buk och att äta jordens stoft. Vad menas med jordens stoft här? Det är vad vårt kött var gjort av. Satan har fått auktoritet över köttet. Jag pratar inte bara om kroppen utan också om den köttsliga lusten och aptiten som tillfredsställer egot. Satans uppgift är att förtära den gamla människan - vilket han är mycket bra på – så att endast den andliga människan förblir.

Gud överlämnar oss till Satan i allmänhet för bestraffning, då vi vandrar i medveten olydnad. I Matteus 18 har vi ett exempel på oförsonlighet. (Matt. 18:34,35) Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna (eng. tormentors eller plågoandar/demoner, översättarens anm.) tills han hade betalt allt vad han var skyldig. Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder. Detta är mycket vanligt. Om vi märker att vi har hamnat in i en förbannelse, borde vi rannsaka vårt samvete, för att se om det finns någon orsak till detta. I så fall finns det bara en utväg: Att vi ångrar oss. Jag sade ”om” för ibland tillåts Satan att komma emot oss, för att vår tro ska byggas upp och för att vår auktoritet över honom ska kunna bevisas. Gud använder en mycket ond djävul, för att göra ett mycket gott verk på fler än ett sätt.

(2 Pet.2:9) Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, (10) särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren... Gud tar äran av att hålla de rebelliska under bestraffning. En del lever under bestraffning hela livet på grund av att de ”följer sin köttsliga natur.” Om vi inte förstår Guds suveränitet, så kommer vi många gånger att få uthärda mycket mera bestraffning. Vi behöver identifiera Guds syfte i allting. Han använder Satan, en av hans demoner eller de ogudaktiga människorna omkring oss för att straffa oss och för att vi ska ångra oss eller för att bygga upp vår tro genom prövningar. Många ser bara redskapet. De ser inte Gud bakom redskapet, vars syfte också blir fullbordat. De ser det endast som ett verk av Satan och inte av Gud. Satan försöker få oss att tro att orsaken till att han angriper oss är att vi är Guds goda barn. Gud åter försöker få oss att tro att då Satan attackerar oss, så är det för att Han älskar oss och bestraffar vår fallna natur och våra handlingar eller för att ge vår tro ett andligt träningspass. Om du bara ser Satan som kommer emot dig och inte Gud, så har du ingen motivation att ändra dig. Men om du däremot ser att det är Gud som sänder Satan mot dig, då blir du motiverad. (Joh.3:27) ...Ingen människa kan ta emot något utan att det ges henne från himlen.

(Heb.2:2) ... varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff. Allt du måste göra är att se på straffet. Då kan du avgöra om något du gjort är en överträdelse eller inte. En del människor har frågat mig om jag trodde att det var fel att göra detta eller detta. Se på straffet så kan du se om det är fel. Är det fel att, som ett sätt att koppla av, hänge sig åt starka drycker? Se på straffet; Degenerationen av kropp och ande. Är det fel att röka? Se på straffet: Kronisk lungsjukdom (COPD), cancer och andra fysiska komplikationer. Folk som är bittra, arga och oförsonliga drabbas av cancer, ledinflammation och andra brister i immunförsvaret. Många med cancer eller ledinflammation har lagrat upp vrede och bitterhet i sina liv. Oro och bekymmer ger grogrund för sår. Du behöver inte fråga om något är synd, utan se bara på vad det gör med människor. Även om du inte vet någon vers som säger att något är en synd så se på frukten av det. Se på vad som drabbar dig på grund av det. Gud har förordnat hela systemet med förbannelse att drabba dem som överträder. Oberoende av om Gud använder djävulen, hans demoner, ogudaktiga människor runtomkring dig, sjukdom eller vilken annan del av förbannelsen som helst, så gör Han det för att föra oss fram till ånger och för att bli fruktbärande.

Gud använder onda andar för att ödmjuka oss och få god frukt in i oss. Paulus är ett gott exempel. Han fördes upp till den tredje himlen och tog emot underbara uppenbarelser som frestade honom att bli stolt. (2 Kor.12:7) Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. Paulus säger att törntaggen var en Satans ängel som slog honom i ansiktet. Ordet slår (eng. buffet) betyder ”att slå om och om igen.” Du kan se att denne onde ande gavs åt Paulus för att fullborda Guds syfte att ödmjuka honom. (2 Kor.12:8,9) Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet." Denna Satans ängel åstadkom ödmjukhet i Paulus' liv som Gud kallade nåd. Då Paulus befann sig i ett tillstånd av personlig svaghet eller oförmåga att rädda sig själv, så fick han se Guds makt att frälsa. Så borde det också vara med oss. Skriften är full av exempel på där Gud målmedvetet förde sådana som Moses, Abraham, Jehosafat, Gideon och Lasarus till en punkt av mänsklig svaghet, så att Han kunde göra ett mirakel för att rädda dem och ingen skulle kunna få äran utom Han. Paulus förstod detta.  (2 Kor.12.10) Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark. ”Törntagg i köttet” är omnämnt fyra gånger i Skriften och inte en enda gång menas det en skröplighet. Detta ord ”svaghet” kommer från grekiskans astheneia och betyder ”brist på styrka.” King James Version översätter detta ord med ”skröplighet” men samma grekiska ord är på många andra ställen (detta ställe medräknat) översatt med ”svaghet” (Kor.1:25; 2 Kor.11:29; 2 Kor.12:9,10; 2 Kor.13:4) Samma grekiska ord astheneia i de följande två verserna visar oss att ”skröplighet” är en dålig översättning. (1 Kor.1:25) ... Guds svaghet är starkare än människor. Nu vet vi ju att Gud inte är skröplig eller sjuk, så detta ord måste följaktligen vara ”svaghet.” (2 Kor.13:4) Han korsfästes visserligen på grund av svaghet men lever genom Guds kraft. Så är vi också svaga i honom, men ni skall få leva tillsammans med honom i Guds kraft som ni skall få känna. Vi vet att Jesus Kristus inte blev korsfäst genom skröplighet utan svaghet. Han försvarade sig inte då Han fördes inför Pilatus och de judiska ledarna. Likaså är vi korsfästa då vi är svaga i oss själva medan vi litar på Gud. Han radar upp saker som skeppsbrott, fängelse, förföljelse från fiender och sår. Inte en enda gång nämner Paulus sjukdom. Poängen är att Gud använder onda änglar till att komma emot vår lust, för att ödmjuka oss, straffa oss och få oss att ångra oss.  (2 Kor.12:8,9) Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den (Satans ängel eller demon) ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig ... Gud försökte säga att Han skulle befria Paulus från de individuella slagen, men inte från Satans ängel. Just det här sade Paulus till Timoteus. (2 Tim.3:11) under de förföljelser och lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra. Vilka förföljelser har jag inte fått utstå och ur alla har Herren räddat mig. (2Tim.4:18) Herren skall också rädda mig från alla onda anslag. I detta ser vi Guds suveränitet både i att bestraffa och befria. Demonen var som ett dumt djur, som kunde användas för Guds syfte. (2 Tess:1:4) Därför berömmer vi oss i Guds församlingar av er, av er uthållighet och er tro under alla de förföljelser och lidanden som ni får utstå. Genom vem var det som Paulus fick uppleva förföljelse och uthärda lidande? Det var genom en ängel från Satan. I varje fall blev Paulus renad och helgad och hans tro befriade honom. Gud gör aldrig något för endast ett syfte.

(2 Tess.1:5) Allt detta är ett bevis på Guds rättvisa dom att ni skall anses värdiga Guds rike som ni lider för. Ibland är det Guds metod att använda en ängel från Satan för att föra oss in i förföljelse och trångmål, vilket Paulus sade var en symbol på Guds dom för att göra oss redo för Hans rike. Oftast gör demonerna det här genom att ge en förbannelse. Allting, både förbannelserna och välsignelserna, samverkar för vårt bästa. Vi har rätt till befrielse från förbannelserna genom ett avtal. (Gal.3:13) Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe...

(Ps.78:43-51) då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark. Där örvandlade han deras strömmar till blod, så att de inte kunde dricka ur bäckarna. Han sände flugsvärmar som åt dem och paddor som förstörde. Han gav deras gröda åt larver och deras arbetes frukt åt gräshoppor. Han slog deras vinstockar med hagel och deras fikonträd med hagelstenar. Han utlämnade deras nötboskap åt hagel och deras fårhjordar åt blixten. Han sände över dem sin vredesglöd, harm, vrede och nöd, en skara av olycksänglar. Han gav fritt utlopp åt sin vrede, han skonade inte deras själ från döden utan prisgav deras liv åt pesten. Han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor. Här ser vi att Gud sände domar som Han kallade ”en skara av olycksänglar” för att straffa sitt folk och för att krossa deras fiender. Då Gud sände alla dessa domar genom ”olycksänglar” så angrep de både egyptierna och israeliterna till att börja med, tills Hans folk var villigt att komma ut ur Egypten. Därefter gjorde Gud en åtskillnad mellan Gosen och Egypten. Domen föll sedan endast över egyptierna så att Guds folk skulle kunna befrias. Då vi ångrar att vi bor i Egypten, så behöver vi inte leva under domarna.

(1 Mos.12:23) Ty HERREN skall gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och på de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att komma in i era hem och slå er. Observera att Herren lät fördärvaren gå förbi israeliternas dörrar, men slog egyptierna. Chefsängeln över avgrunden i Upp.9:11 var Apollyon (på grekiska) eller Abaddon (på hebreiska) och båda orden betyder ”fördärvaren.” Dessa är endast två av de många namnen på djävulen. Han var kungsdemonen över döden, men Gud hade auktoritet över honom. Fördärvaren gick förbi vid midnatt, exakt då Gud hade sagt att han skulle göra det. Guds syfte med honom var att fördärva Guds fiender och vem som helst som inte tog del av lammet. Gud sade till dem att om de åt lammet skulle fördärvaren inte slå dem. Det är på det sättet vi kommer undan syndens och dödens förbannelse. Vi måste äta lammet, Jesus Kristus, Ordet. Fysiskt så är vi vad vi äter. Andligt så är vi vad vi äter på ett andligt sätt. Genom att konsumera och smälta Guds Ord så befrias vi från förbannelse och manifesterar vårt barnaskap.

Sanherib, kungen av det assyriska imperiet hade sänt sin förstörelsearmé mot Juda, men Gud lovade dem seger genom Jesaja. (Jes.37:7) Se, jag skall låta en ande verka i honom, så att han vänder tillbaka till sitt land, när han får höra ett rykte. Och jag skall låta honom falla för svärd i sitt eget land. Gud gav en demon åt Sanherib som, då han därefter började höra röster, var rädd för att vara borta hemifrån. Många demonbesatta människor hör röster. Demonerna vill fördärva Guds folk. Ibland har de inget val för vad de gör. Gud använde denna demon till att föra hem kungen, där han föll för svärd genom två av sina söner (Jes.37:38).

Mary och jag bad för en vän att han skulle komma till Herren. Jag var mållös inför sättet som Herren gjorde detta på. Min vän tog emot en ande av fruktan och för en tid var han mycket rädd att han skulle förlora sin själ och hamna i helvetet. Denne var en man som inte hade något intresse av Jesus. Hans tankar och rädslor var orimliga för honom, så i sitt sökande efter svar gick han till en präst eftersom det var hans bakgrund. Prästen gav honom ingen lindring. Som en sista utväg kom han till oss och vi visade honom från Ordet vägen till frälsning och han blev frälst. Du invänder kanske att Gud inte ger fruktans ande till någon. Versen (Ps.111:10) skrevs för troende som kände och tjänade Gud. Gud gav min vän en fruktans ande för att få honom att frukta evig fördömelse, så han började söka efter frälsning och fann den. (Ps.111:10) Att frukta HERREN är början till vishet ...En del pastorer som inte har levt rättfärdigt och ändå behåller auktoritet över Guds folk har blivit demonbesatta. Kung Saul var precis en sådan man. Gud kallade honom och smorde honom, men han gjorde uppror. (1 Sam.16:14) Men HERRENS Ande vek från Saul och en ond ande från HERREN plågade honom. Jag är säker på att de flesta skulle beskylla mig för irrläror, om de inte hade vetat om att detta finns i Ordet. Vi ser här en ond ande från Herren som plågade Saul, eftersom han inte ville lyda. (1 Sam.16:15,16) Sauls tjänare sade till honom: "Eftersom en ond ande från Gud plågar dig, borde du, vår herre, säga till dina tjänare som står inför dig att de söker upp en man som är skicklig att spela harpa. När den onde anden från Gud kommer över dig, skall han spela och så skall det bli bättre med dig." De fann förstås David med sin harpa, som kunde ge tröst åt kungen. Är det inte otroligt? Gud sände en ond ande som plågade Saul och sedan sände Han David med sin harpa för att ge lite lättnad från tortyren. Han arbetar med oss från bägge hållen.

Jag tjänade i en liten församling en gång där jag upptäckte att pastorn var demonbesatt. Han hade problem med kvinnor, pengar och oärlighet. Han berättade för mig att Gud hade talat till honom tre gånger att han var Saul och jag var David. Jag delade sanningar med honom som skulle kunna hjälpa honom att övervinna dessa demoner, men han var alltför egensinnig. Jag frågade Herren vad jag skulle göra med honom, eftersom han förorsakade att de troende i församlingen stapplade. Gud sade: ”Låt filistéerna ta honom.” Filistéerna var fiender till Guds folk och det var de som dödade Saul. Fienderna till Guds folk tog också bort denne man. Det slutade med att jag tog över tjänandet i den församlingen för en kort tid. Här var det Saul och David på nytt igen. Gud arbetade i denne man från bägge hållen. I Femte Mosebok, det 28:e kapitlet säger Gud om och om igen att Han skulle sända förbannelsen över de upproriska och nu vet vi att Han sände Jesus för att befria oss från förbannelsen. 

Gud vägrade att ge Bileam tillåtelse att förbanna Israels barn i Fjärde Mosebok. Efter att ha erbjudits mutor gick Bileam tillbaka till Gud i hopp om att Han hade ändrat sig. Då Gud såg det stolta, giriga hjärtat hos Bileam så gav Han honom tillåtelse. Då Bileam gick, stod en Herrens ängel i vägen för honom med draget svärd för att döda honom. Bileam såg inte Herrens ängel, men hans åsna gjorde det och försökte varna honom. (2 Pet.2:16) Men han blev tillrättavisad för sitt brott. En stum åsna talade med människoröst och förhindrade profetens vanvett. Gud väntade genom ängeln på att få döda Bileam, om han fortsatte och Gud försökte genom en åsna att resonera med honom, för att om möjligt stoppa honom. Gud gör så med oss alla. Vi konfronteras ständigt mellan olika val. Gud sätter oss i sådana situationer, för att vår själ ska göra ett val mellan vårt kött och vår ande. Vi är både Guds högsta och lägsta skapelse. Vi befinner oss mellan himlen och helvetet, mellan demonerna och änglarna, mellan Gud och djävulen. Vart vi än vänder oss så finns det ett beslut som ska fattas. Gud planerade det så här. Han säger till upproriska människor: ”Förbannelsen finns framför dig, gå inte. Men om du gör det så är det ditt eget fel och du kommer att bli bestraffad.” Samtidigt erbjuder Han nåd att fatta det rätta beslutet.

Gud reste upp Gideon för att slå Israels fiender. Efter detta ville Gideon inte acceptera en position av auktoritet över Israel. Faktum är att han inte ville låta sin son ta en position av auktoritet över Israel medan han ännu levde (Dom.8:23). Gideon hade sjuttioen söner och en av dessa fick han genom en slavinna från Sikem. Denne son åtrådde auktoritet och ville bli Israels näste kung, så han planerade en konspiration tillsammans med männen i Sikem för att döda Gideons sjuttio söner. Alla utom Jotam mördades. Jotam profeterade följande för männen från Sikem efter att de hade genomfört denna fruktansvärda handling: (Dom.9:20) ... må då eld gå ut från Abimelek och förtära männen i Sikem och Millo och från männen i Sikem och Millo må eld gå ut och förtära Abimelek. Gud uttalade en förbannelse genom Jotam över de skyldiga parterna. (Dom.9:22-24) När Abimelek hade härskat över Israel i tre år, sände Gud en ond ande mellan Abimelek och männen i Sikem, så att dessa avföll från Abimelek. Detta skedde för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bli hämnat och för att deras blod skulle komma över deras bror Abimelek som dödade dem och över männen i Sikem, som hade hjälpt honom att döda sina bröder. Gud ville döma och förgöra denna onda allians, så Han sände en ond ande mellan dem för att splittra och erövra. Både Abimelek och männen från Sikem förgjordes på grund av denna onda ande. Gud använde ondska till att döma de skyldiga och till att befria sitt folk ur deras hand.

En gång tjänade jag i en församling tillsammans med två andra pastorer. De här två personerna bedrövade mig, för de höll ideligen varandra om ryggen, till och med genom att komma överens om att inte samtycka med Guds Ord. Då jag gick hem en kväll efter att ha bevittnat hur de godkänt varandras fel inför församlingen, kände jag att Herren manade mig att be att Han skulle sända en ond ande mellan dessa två tjänare, för att bryta deras onda allians. Jag var chockad. Nästa dag fick jag reda på att på exakt samma kväll som jag hade bett, så hade dessa två kommit ihop sig så till den grad att de hade gått skilda vägar. Gud använde detta för att bryta den onda alliansen mellan dessa två män.

Gud använder denna metod genom hela Skriften. Låt mig dela ett annat exempel: (Upp.16:14) De är ondskefulla andar som gör tecken och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. Här samlar demonerna hela världen för att strida vid Harmagedon. Samma redogörelse i Sakarja säger att Gud samlade hela världen till strid. (Sak.14:2,3) Ty jag skall samla alla hednafolk till strid mot Jerusalem... Sedan skall HERREN gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag. Så nu ser vi att Gud använder demonerna för att samla fienden mot sitt folk, bara så att Han ska kunna tillintetgöra dem och rädda sitt folk. Min vän kan du se att: ”Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss” (Rom.8:31)? Å andra sidan, om Gud är emot oss, vem kan då vara för oss?

Efter att ha samlat nationerna till strid säger Herren att Han ska ”gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag. I 2 Krön.20:17 sade Herren till Josafat: ”Men då är det inte ni som skall strida. Ni skall endast träda fram och stå stilla och ni skall få se HERRENS frälsning.” Han tänkte strida denna strid. Hans metod för krigföring är beskriven i följande verser: (2 Krön.20:22,23) Och när de började att sjunga och lova, lät HERREN ett angrepp komma bakifrån på Ammons barn och Moab och folket från Seirs bergsbygd, de som hade kommit mot Juda och de blev slagna. Ammons barn och Moab reste sig upp mot folket från Seirs bergsbygd för att ge dem till spillo och förgöra dem och när de hade gjort slut på folket från Seir, hjälptes de åt att förgöra varandra. Jag brukade tänka att de väntade i bakhåll på varandra. Men då jag såg efter noggrannare i Skriften, så upptäckte jag att Gud lät ett angrepp komma bakifrån så att de angrep varandra. Demonerna som förde dem dit, väntade för att samla dem så att de kunde gå i bakhåll för varandra med misstänksamhet, girighet, vrede, rädsla o.s.v., vilket förorsakade att de förgjorde varandra. Han splittrade tre arméer som kom som en, i tre delar och de tog kål på varandra. Eftersom Gud jämför detta med striden vid Harmagedon, så kommer han att förorsaka ett civilt krig mitt i den sista tidens vilddjurs-rike och det kommer att delas i ”kungen i Nordlandet”, ”kungen i Söderlandet” (Dan.11:40) och ”kungarna från Östern” (Upp.16:12) för att förgöra varandra och rädda Guds folk.  Gud kontrollerar demoner och därför kontrollerar Han också deras lydiga tjänare, människorna. Allt detta är för att få oss att ångra oss och för att förhärliga sig själv i våra och världens ögon. Allt detta borde vara en uppmuntran för vem som helst.

Fastän Gud använder onda andar för att splittra, så använder han också oss för att hindra deras verksamhet, då det är ändamålsenligt. Gud vill att vi ska motstå djävulen, att inte tillåta hans lögner om eller anklagelser av bröderna. Gud förväntar att vi är vaksamma och att vi prövar andarna hela tiden. Förmågan att kunna pröva med urskiljning får vi genom att sträva efter att bli ett kärl till hedrande bruk och genom att ha våra andliga sinnen tränade genom Ordet och tack vare det kunna skilja mellan gott och ont (Heb.5:13,14). Det är synd att inte fler av Guds folk hör från Herren idag. Många tror felaktigt att det är omöjligt att splittring av en kristen församling skulle kunna vara Guds vilja. Församlingen i Jerusalem skingrades på grund av förföljelse för att evangeliet skulle kunna spridas bättre. Israel gjorde uppror då de lydde under David och lämnade kvar endast Juda och Benjamin. Kung Rehabeam församlade sin armé, för att föra tillbaka rebellerna in i ”fållan”, men Herren talade till dem genom profeten. (1 Kon.12:24) Så säger HERREN: Ni skall inte dra upp för att strida mot era bröder, Israels barn. Vänd tillbaka hem, var och en till sitt, ty det som har skett har kommit från mig... Andra orsaker till splittring skulle kunna vara att församlingen är för stor för att kunna möta individernas behov eller att den är avfallen och styrd av människor vilket innebär att medlemmarna där i så fall inte kan växa upp i Kristus. Gud splittrade Babel eftersom deras sammanhållning var för det ondas syfte. Observera att det var språket som splittrade dem precis på samma sätt som samfunden splittras idag. Guds syfte för splittring är alltid gott, men människornas syfte är i allmänhet ont. Samfundstänkandet är den tendens som kristna har att dela in sig i sekter och samtidigt är det ett verk av köttet enligt Ordet (Gal.5:20; 1 Kor.1:10-13; 1 Kor.3:1-8; 1 Kor.11:17-19; Apg.20:29,30; Jud.16,19). Jesus bad att Hans lärjungar skulle vara ett liksom Han och Fadern var ett (Joh.17:21,22). Detta kan under vedermödan ske endast om de rättfärdiga ger upp sina sekter för att vara en flock med en Herde. (Joh.10:16).

(2 Sam.24:1) Åter upptändes HERRENS vrede mot Israel och han uppeggade David mot dem och sade: "Gå och räkna Israel och Juda." Om Israel och David hade behagat Gud, så skulle Han inte ha gjort detta. Herren var vred på Israel och eggade upp David att göra något som skulle dra dom över dem. Fastän Gud eggade upp David, så lyssnade han till det som var emot Guds principer och blev skyldig. ( 2 Sam.24:10) Men Davids samvete slog honom sedan han hade räknat folket och han sade till HERREN: "Jag har syndat svårt genom det jag har gjort... Gud sände en dom och 70,000 män miste sina liv i en epidemi. David gav ett offer på Araunas tröskplats där ängeln stod (i detta fall en god ängel), han som slog Guds folk. Vad var det som var så fel med att räkna Israel? Gud ville att Hans folk aldrig skulle räkna med sin egen styrka. Han ville i stället att de skulle räkna med Hans styrka. (Jer.17:5) Så säger HERREN: Förbannad är den man som förtröstar på människor och söker sin styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från HERREN. Gud vill inte att vi ska räkna upp vad vi kan göra mot fienden. Han vill att vi ska gå i Hans styrka och lita på Hans Ord.

Hur förmådde Gud David att räkna Israel?

(1 Krön.21:1) Men Satan trädde upp mot Israel och uppeggade David till att räkna Israel. Vi kontrollerar först om detta är samma exempel som i 2 Sam.24:1 som vi citerade tidigare. På båda ställena, så ångrade David sig och offrade på tröskplatsen efter att 70,000 män hade blivit dödade av pesten, så med andra ord är det samma exempel. I 2 Sam.24 uppeggede Gud David mot Israel. Vid denna händelse var det Satan som stod upp mot Israel och eggade upp David att räkna sitt folk. Båda verserna är riktiga, så tydligen använde Gud Satan för att lägga ner i Davids hjärta att räkna Israel, för Gud ville straffa Israel. Satan var ”emot Israel.” Hans syfte var ont, men Guds var gott. Det är ingen skillnad vem som försöker få oss övertygade om att göra uppror mot Guds Ord; om vi gör uppror, så har vi fel. Det skulle kunna vara en pastor, en profet, ett samfund, en regering eller nära kristna vänner som talar, men vi är ändå ansvariga inför Ordet.

(Rom. 9:17,18) Skriften säger ju till farao: Just därför lät jag dig träda fram att jag på dig skulle visa min makt och att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden. Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och vem han vill förhärdar han. Här är det svårt att fly från det faktum att Gud gjorde Farao envis för att göra sig själv känd och mäktig i människornas ögon. Gud vet att vi behöver upptäcka en stor Gud och Frälsare. De som nonchalant menar att de försvarar Guds rykte säger vanligtvis att farao förhärdade sitt eget hjärta först.  (2 Mos.4:21) HERREN sade till Mose: "När du vänder åter till Egypten, se då till att du inför farao gör alla de under som jag har gett dig makt att utföra. Men jag skall göra honom hård till sinnes så att han inte släpper folket. (2Mos.7:3) Jag skall förhärda faraos hjärta och göra många tecken och under i Egyptens land. Fem gånger i 2 Mos. sade Gud att Han förhärdade faraos hjärta innan det förklaras att ”farao förhärdade sitt hjärta” ( 2 Mos.8:15). Gud sände Moses för att säga till farao att han skulle befria Hans folk. Sedan förhärdade Han faraos hjärta så att han vägrade att befria dem. För Israel innebar detta att en frigivning, som mänskligt sett verkade helt omöjlig. Guds kraft fullkomnas i vår svaghet (2 Kor.12:9). Gud gjorde det som de uppfattade som omöjligt, för att förhärliga sig själv i deras ögon. De behövde få veta att Han kunde rädda dem från vilka prövningar som helst i deras förestående ökenvandring. Gud och du är i majoritet i vilken situation som helst. Skulle inte detta ha varit nog,o så förhärdade Gud faraos hjärta igen för att få honom att förfölja israeliterna ända till Röda Havet, där egyptierna förgjordes.  (2 Mos.14:4) Och jag skall göra faraos hjärta hårt så att han förföljer dem. Jag skall förhärliga mig på farao och hela hans här... Till skillnad vad som sägs i filmerna så är detta den ende faraonen som hittats, som dött av drunkning. Allt detta var bara för att imponera på Israel över Guds kraft att befria. De skulle behöva allt detta i prövningarna som skulle komma.

Har du någon gång varit lite förhärdad i ditt hjärta inför någon som haft makt över dig? Gå till Gud, inte till farao. Allt som Moses någonsin fick av farao var oförskämdhet. Har du reflekterat över ditt kött någon gång? Ser det starkare ut än din förmåga att lyda Gud? Det var Guds plan. Han vill visa oss sin makt att befria från synd. (2 Kor.4:7) Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. Gud vill inte ha någon konkurrens från vår egen förmåga. Han vill visa oss kraften av sin nåd genom tro på Honom. (Ords.26:2) Som sparven far sin kos och svalan flyger bort, så far en grundlös förbannelse förbi. Ingen förbannelse kan vila över oss utan att det finns en orsak till det. Synd och korruption är den mest troliga orsaken. Vems syfte uppfylls i en förbannelse? Guds!

(4 Mos.23:8) Hur kan jag förbanna den som Gud ej förbannar? Hur kan jag fördöma den som HERREN ej fördömer? Vi är verkligen visa om vi söker efter orsaken, i stället för att se på förbannelsen eller på djävulen. Om vi tar itu med orsaken, så behöver vi inte leva med förbannelsen. Problemet är att folk inte vill ta itu med orsaken. De bara lever med förbannelsen och försöker genom mänskliga metoder bli kvitt den.  Om en människa genom sina egna metoder kunde befria oss från förbannelsen som Gud sänt för att vi ska ångra oss, så skulle hon bara vara till skada. Men hur är det då om vi rannsakar vårt samvete och inte ser orsaken?

Då är det mycket möjligt att vi behöver förnya vårt sinne med Ordet och kämpa trons goda kamp. Ibland sänder Herren Satan emot oss, så att vi ska kunna spöa honom. Jo, Gud gör det för att bevisa för oss att Hans Ord är sant och att vi har auktoritet över fiendens makt. Guds ultimata syfte är att manifestera sin suveränitet genom oss, som vi kommer att få se. Gud vill att vi ska lära oss att kämpa en andlig kamp. Han ger oss också praktik ibland. Då Satan kommer emot oss genom demoner, ogudaktiga människor eller omständigheter så borde vi rannsaka våra samveten. Om vi inte hittar någon skuld genom medveten olydnad (Hebr.10:26), så borde vi utöva auktoriteten som Jesus gav oss mot Satan, för då kommer vi att vinna. Då vi kommer emot Satan så korsfäster vi också den gamla människan, för han är nämligen skapad till Satans avbild. Då vi strider med Satan så strider vi med oss själva. Då vi vinner över Satan så vinner vi över oss själva. Det här är en annan del av Guds underbara och perfekta plan.

(Klag.3:37) Vem talade och det blev så, utan att Herren hade befallt det? Kan den onde kommendera något att ske utan att Herren har befallt det? Nej! Gud är suverän. Jesus sade att Hans ord inte var Hans utan Faderns (Joh.14:24). Vi vet att detta var sant, för det som Han sade det skedde också. Genom Guds nåd så har jag befallt helande, mirakler, försörjning och befrielser, som också har skett. Religiösa människor har berättat för mig att min tro var övertro eftersom vi inte kan veta Guds vilja. Jag har då tänkt: ”Vad skrattretande! Har jag kraft att göra dessa saker? Gud gjorde ju dem. Jag endast höll med Hans Ord.” Beviset på att jag var i överenskommelse med Gud är ju att det som jag befallde skedde. Om djävulen befaller något och det sker, är det då för att han är mäktigare än Gud? Inte enligt denna vers. Det är därför att Gud befallde det, vare sig djävulen visste om det eller ej. (Klag.3:38) Kommer inte från den Högstes mun både ont och gott?

Varifrån kommer ont och gott? Gud säger att de kommer ur Den Högstes mun. Betyder det att Gud är ond? Nej, det betyder att vi förtjänar eller behöver tjänsten som det onda tillhandahåller. (Klag.3:39) Varför klagar en människa här i livet, när hon straffas för sin synd? Vi har blivit hjärntvättade att tro att människan i grunden är god och förtjänar gott, så därför är vi chockade då dåliga saker händer ”goda” människor. (Mark.10:18) Jesus sade till honom ... Ingen är god utom en och det är Gud. Från Guds mun kommer välsignelse och förbannelse, gott och ont. Det onda representerar här de svåra sakerna som händer ”goda” människor för att få dem att göra gott och för att stoppa dem från att fortsätta i synd. Vad ont som än drabbar dem ”som är kallade enligt Hans syfte” är för ett gott ändamål. Vi beskyller Satan för att han kommer emot oss, för vi är ju Guds barn, men vi borde i stället rannsaka våra samveten och Ordet för att utröna om det är på grund av synd som Gud sänder Satan emot oss.

Arminianism betyder att ha den felaktiga tron att alla har en fri vilja. Gud är den ende som har en fri vilja. Vi har en begränsad fri vilja. Den är begränsad av vår förmåga, vårt tänkesätt, natur, kropp och omständigheter. Om du har en fri vilja, så stoppa en fjäder i vardera örat och låt oss se om du kan lyfta från marken. Eller ännu bättre, låt oss se om du kan sluta att synda. Vi kan inte göra just någonting av det vi skulle vilja. Den ende som Bibeln tillerkänner en sådan förmåga är Gud. (Ef.1:11) I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja... Liksom denna vers så lär kalvinismen ut Guds suveränitet över val, förutbestämmande, ondska och allt möjligt annat. Den enda möjligheten att kunna göra vad vi vill är att få Guds vilja in i oss. (Fil.2:13) Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske. Sedan kan vi göra vad vi vill, eftersom vi då vill samma sak som Han och det som Han vill det får Han också.

Detta är sättet som Sonen befriar oss på; genom att ge oss en vilja att göra Hans vilja. Eftersom vi har vår egen vilja, så kommer vi att vara i strid med oss själva. (Gal.5:17) Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. Vi har både Guds vilja och vår egen vilja i oss. De drar och sliter i varandra. Detta är inte frihet eller en fri vilja. Det betyder att det kommer att ”hindra er att göra det ni vill.” Vi hade inte ens en fri vilja att komma till Gud. (Joh.6:44) Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. Vi väljer inte att komma till Gud med mindre än att Han drar oss. Du kanske väljer att synda och så gör de allra flesta, men Gud kommer att välja tiden, platsen och omfattningen. (Ords.16:9) Människans hjärta tänker ut sin väg, men HERREN är den som styr hennes steg. Gud visar vägen för både Hans kärl till hedrande och vanhedrande bruk. Den enda orsaken till att vi väljer att gå i den riktning som Gud vill är nåden. (Joh.15:16) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt .... Jesus valde först oss och gav oss viljan att välja Honom på grund av hans oförtjänta ynnest. Vi bär frukt på grund av gåvan i form av Hans vilja i oss.

Herren för andar emot oss för att straffa oss och för att få oss att ångra oss. Då, efter att vi segrat, så har Han en fullständig förmåga att göra så att våra fiender har fred med oss. (Ords.16:7) Om någons vägar behagar HERREN, gör han även hans fiender till vänner. Vi ser här att Gud har total kontroll över våra fiender. Han kan lägga in i deras hjärtan att hålla fred med oss då vi övervinner. Vi borde minnas detta då vi frestas att ta hand om våra fiender själva. Så vi ser att Gud använder våra fiender då våra vägar inte behagar Honom. Gud skapade våra fiender just för detta syfte. (Ords.16:4) HERREN har gjort var sak för sitt särskilda syfte (i en del manuskript står det: för Hans eget syfte.) , även den ogudaktige för olyckans dag. Behöver jag säga att vi inte borde argumentera med Gud? Vi ser Guds suveräna hand i allt detta. Gud kan sända till oss de ogudaktiga för den onda dagen om våra vägar inte behagar Honom. Då vi övervinner kan Gud ge oss total frid mitt bland våra fiender. Då spelar det ingen roll om de så är ogudaktiga människor eller demoner.

Borde vi med vårt klena förstånd överhuvud taget resonera om huruvida Gud hade fel då han gjorde de ogudaktiga? Han har ett svar på detta: (Rom.9:21) Har inte krukmakaren den rätten över leret att av samma klump göra ett kärl för hedrande användning och ett annat för mindre hedrande? Men om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras ... Notera att de är kärl till vanhedrande bruk eller vrede, gjorda för att förstöras. (2 Pet.2:12) Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. I exempel som detta måste vi ångra oss och ändra vårt tankesätt till Guds om vi vill ha sanningen. Vi värderar uppenbarligen dessa onda vilddjur högre än Gud gör. Enligt Gud – och Han är den ende som räknas – är de ogudaktiga djur som är skapade till att förgöras efter att de har tjänat sitt syfte. (Ords.21:18) Den ogudaktige ges som lösen för den rättfärdige, den trolöse sätts i de rättsinnigas ställe. Ett lösen är ett pris som måste betalas för någons frihet. De ogudaktiga är ett pris som Gud betalar för att skapa söner som är fria från korruptionens band, så låt oss inte slösa bort deras offer.

Då Josef avslöjade sig för sina bröder som kom från Kanans land till Egypten, ångrade de sig inför honom för det sätt de hade behandlat honom på. Josef förstod orsaken till alla prövningar som han hade gått igenom. (1 Mos.50:20) Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv. Josef erkände att Gud hade använt ondska för att föra honom till Egypten ” för att bevara många människors liv .” Israeliterna som kom ut från Kanans land höll på att svälta ihjäl. Då de kom till Egypten så gav Josef dem mat, han som hade blivit sänd dit på förhand på grund av sina bröder. Gud använde dem till att korsfästa Josef och förbereda honom som ett kärl till hedrande bruk. På grund av att Abraham fruktade för folket i landet så bad han Sara att hon skulle säga till alla att hon var hans syster. Han var rädd att de skulle kunna döda honom på grund av henne eftersom hon var så vacker. Kung Abimelek som trodde att Sara endast var Abrahams syster, tog henne till sin hustru. Gud hotade Abimelek genom att berätta för honom att om han inte gav tillbaka Abrahams hustru åt Abraham så skulle han vara en död man. Abimelek protesterade inför Gud. (1 Mos.20:4,5) Men Abimelek hade inte rört henne och han svarade: "Herre, vill du döda också rättfärdiga människor? Har han inte själv sagt till mig: Hon är min syster? Och hon sade själv: Han är min bror. Med uppriktigt hjärta och rena händer har jag gjort detta." Abimelek erkände helt och fullt sitt hjärtas uppriktighet. (1 Mos.20:6) Då sade Gud till honom i drömmen: "Ja, jag vet att du har gjort detta med uppriktigt hjärta och det var också jag som hindrade dig från att synda mot mig. Därför lät jag dig inte röra henne. Gud medgav hans uppriktighet, men gjorde anspråk på att få äran av det. Ibland tar vi äran själv eftersom vi inte förstår Guds välvilja. Gud lägger in i oss att göra rätt. Gud är kapabel att lägga uppriktighet i hedniska kungars hjärtan för att förhindra dem från att synda mot Guds folk.

Nyligen köpte jag en begagnad bil av en ”hedning”. Vi hade kommit överens om ett pris och tänkte avsluta affären nästa dag. Jag hade bett Gud om ett bättre pris. Nästa dag då jag gick för att avsluta affären, sade försäljaren att han skulle kunna sälja den till ett bättre pris, vilket jag endast hade pratat med Herren om. Endast Gud hade kunnat lägga på hans hjärta att föreslå ett billigare pris, speciellt efter att vi ju redan hade kommit överens. Jag insåg att Gud hade gjort detta, eftersom det inte heller skulle ha fallit sig naturligt för honom att göra så här. Gud är den som verkar i oss, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske också i dem.

Herren sade till Petrus: (Luk.22:31) ”Simon, Simon, se, Satan har begärt att få sålla er som vete. (32) Men jag har bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder." Satan begärde att få sålla Petrus, men varför skulle Gud bry sig om vad han begärde om det inte skulle vara för vårt bästa? Om Petrus hade varit som de flesta andra människor, så skulle han ha frågat: ”Herre, varför gav du tillåtelse åt Satan att få tag på mig?” Säg endast: ”Nej, Satan, du får honom inte.'” Men Jesus visste vad som var Guds vilja.

Guds syfte för Satan är att få det som tillhör honom i våra liv. Syftet med att sålla oss är att separera och ta bort det som du vill ha. Han behåller det som är hans. Herren sade: ”Denna världens furste kommer. I mig finns inget som hör till honom”. Jesus var ren; det fanns inget i Honom som tillhörde Satan. Satan sållar oss för att få det som tillhör honom. Gud vill ha endast det som blir kvar. Gud skulle ha kunnat förgöra honom redan i världens begynnelse, men Gud förordnade Satan för Sitt goda syfte.

På samma sätt använde Gud assyrierna till att straffa Israel. (Jes.10:12) Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, skall jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. Då Gud har gjort hela sitt verk i sitt folk, så gissa vad Han kommer att göra med Satan, demonerna, de ogudaktiga, de falska profeterna och vilddjuren? Jovisst, så är det, den brinnande sjön...

Jesus placerade fåren på sin högra sida och getterna på sin vänstra. (Matt.25:31) Detta är exakt hur Han använder de rättfärdiga och de ogudaktiga; som sin högra och sin vänstra hand. Hans högra hand är kärlen till hedrande bruk och Hans vänstra är kärlen till vanhedrande bruk. Satan är i själva verket en av Guds händer för att skapa söner. En närstående andlig broder delade en dröm med mig. Han såg en rad av heliga som kom inför Jesus i himlen. På Jesu vänstra sida stod Satan med en gammaldags kanon framför sig som pekade rakt mot den första personen i raden. Med stor iver ville Satan, med en tändare i sin hand, tända på stubinen till kanonen och utplåna dem. Jesu vänstra hand stod framför honom och stoppade honom. Från den drömmen kan du se att då Herren rör sin vänstra hand så rör sig Satan.

Här är ett klart exempel på detta. (Job 1:8) Då sade HERREN till Åklagaren: "Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda." Gud gjorde Satan uppmärksam på Job och skröt om honom. Det är precis som att vifta med en röd flagga framför en tjur. Satan ville inte höra det. Faktum är att Satan försöker bevisa precis det motsatta för Gud. Han är brödernas anklagare. Gud tvingade Satan på Job med hjälp av ett förslag. (Job 1:9,10) Åklagaren svarade HERREN: "Är det utan orsak som Job fruktar Gud? Har du inte på allt sätt beskyddat honom och hans hus och allt vad han äger? Du har välsignat hans händers verk och hans boskapshjordar breder ut sig i landet. Satan medger att han inte hade kraft att komma åt Job på grund av Guds beskydd. Samma sak är sant då det gäller oss. (Job 1:11,12) Men räck ut din hand och rör vid allt som han äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet."HERREN sade till Åklagaren: "Nåväl, allt vad han äger är i din hand, men du får inte räcka ut din hand mot honom själv." Satan gick då bort från HERRENS ansikte. Satan föreslog för Gud att Han skulle ta bort beskyddet och lägga fram ”sin hand” mot Job för att pröva honom. Så varför ta bort beskyddet? Det höll inte Guds hand borta om du inte ser att Herrens vänstra hand var Satan! Gud bekräftar detta med att använda termen ”i din hand”.

Satan var den som förde fram sabéerna, Guds eld, kaldéerna och den starka stormen från öknen mot Job och hans familj för att pröva honom. Se vad Job sade angående detta. (Job 1:21,22) Han sade: ”Naken kom jag ur min moders liv och naken skall jag vända tillbaka dit. Herren gav och Herren tog. Lovat vare Herrens namn!” Vid allt detta syndade inte Job, han kom inte med någon anklagelse mot Gud.  Gud säger klart och tydligt här att Job inte syndade genom att förebrå Honom för allt det som hände honom. Herren gav med sin högra hand och tog med sin vänstra. En del människor skulle ha sagt att det var sabéerna, kaldéerna och elden som berövade Job på allt. Någon annan skulle ha sett bakom dessa och sagt att det var Satan som gjorde det. Sedan skulle ännu någon ha sett lite längre bak och sagt att Gud gjorde det. Detta är precis vad Job gjorde. Det är så här vi måste göra om vi vill att Guds syfte ska fullbordas i våra liv. Vi måste se hela vägen tillbaka och upptäcka Guds syfte i våra liv. Job snubblade inte eftersom han förstod detta. Den som ser endast kärlet kommer att snubbla. Om vi ser endast ett ont kärl, så kommer det att sluta med att vi strider och brottas mot kött och blod. Även om Job var illa däran till kroppen, så hade han frid i sin ande tack vare att han såg Guds syfte.

(Job 2:3) Herren sade till Åklagaren: ”Har du gett akt på min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och unviker det onda. Ännu står han fast i sin fromhet fastän du har upeggat mig mot honom för att utan skäl förgöra honom.” Gud verkar använda en omvänd psykologi mot Satan genom att låta honom tro att han påverkade Gud, då det i själva verket var precis tvärtom. Gud påverkade Job, men Satan var instrumentet. Det var Gud som pekade ut Job för Satan från början för att fullborda sitt eget syfte. (Job 2:4-6) Åklagaren svarade Herren: ”Hud för hud. Allt vad man äger ger man ju för att rädda sitt liv. Men räck ut din hand och rör vid hans kött och ben. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet.” Herren sade till Åklagaren: ”Nåväl, jag ger honom i din hand. Men du måste skona hans liv.” Gud dikterade alltid förutsättningarna för Satans tilltag liksom Han gör idag. (Job 2:9,10) Då sade hans hustru till honom: ”Står du ännu fast i din fromhet? Förbanna Gud och dö.” Men han svarade henne : ”Du talar som en dåraktig kvinna skulle tala. Om vi tar emot det goda av Gud, skall vi då inte också ta emot det onda?” Under allt detta syndade inte Job med sina läppar. Gud ville göra det klart för oss genom att använda två vittnen att det som Job sade var korrekt. Ska vi ta emot det goda ur Guds hand, men inte det onda? Job gav aldrig Satan någon ära. Han gav heller aldrig någon ära åt varken sabéerna, kaldéerna eller stormen från öknen. Han såg inte ens på det sekundära kärlet som Gud använde. Job såg endast på det primära syftet som Gud hade.

Jesus undervisade oss att samarbeta med Guds syfte med korsfästandet i våra liv. Han sade: ”Stå inte emot den som är ond,” med syfte på människor. Men, vi rekommenderas att ”motstå det onda” med syfte på onda andar. Vi borde aldrig låta oss övervinnas av eller brottas med kött och blod. Jesus gjorde inte det.  (Jes.53:7) Han blev misshandlad men ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. Vi måste brottas med makter och väldigheter. Gud vill att vi ska se onda människor som fångar till Satan och förbannelsen, kärl som man måste tycka synd om. (Luk.23:34) Men Jesus sade: ”Förlåt dem, ty de vet inte vad de gör. Gud vill att vi ska genomskåda de där onda kärlen och se Honom. Jesus hade frid eftersom Han trodde på suveräniteten hos vår Fader. Jesus visste varifrån all makt kom. (Joh.19:10) Pilatus sade till honom: ”Svarar du mig inte? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?” Jesus svarade: ”Du skulle inte ha någon makt över mig om du inte hade hade fått den ovanifrån ....

Elia tillrättavisade sina söner för deras avfällighet. (1 Sam.2:24,25) Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk... Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem. Herrens syfte har ett ultimatum. Många kommer inte att ångra sig, därför att det är i Herrens sinne att slå dem för deras ondskas skull. Vi skulle kunna få exakt samma behandling, men Gud gav oss nåd. (Ef.2:8) Ty av nåden är ni frälsta genom tron, Guds gåva är det , inte på grund av gärningar...Endast Gud ger trons gåva att tro och ångra sig. Vi måste gå till Gud; Han skänker tro och ånger. Sann förståelse av frälsning genom oförtjänt nåd får oss att frukta Gud. En del människor värdesätter inte Guds gåva. Då tas den bort och ges till någon annan som förstår att värdesätta den. Judarna förlorade mot hedningarna. (Upp.3:11) Håll fast det du har så att ingen tar din krona. De egenrättfärdiga flirtar med katastrofen. (1 Kor.4:7) Vad skiljer dig från andra? Vad äger du som du inte har fått? Men om du har fått det, varför skryter du då, som om du inte hade fått det?

Om vi äger lite mer än vår granne, så är det en gåva från Gud och inte orsak till högmod.