Summa sidvisningar

onsdag 4 februari 2015

KAPITEL 15

Binda och lösa vad?

Amen säger jag er: Allt vad ni binder (förbjuder) på jorden skall vara bundet (förbjudet)i himlen, och allt vad ni löser (tillåter) på jorden skall vara löst (tillåtet) i himlen. (Matt. 18:18)

Tro tillåter Guds suveränitet att manifesteras genom Kristi kropp och förbjuder djävulen. Jesu krav för att vi ska kunna ta emot Hans förmåner är klara:

Som du tror skall det ske dig” och ”Som ni tror skall det ske med er” och ”Din tro har frälst dig.” Så som vi tror, så blir Guds förmåner givna åt oss. Otro förbjuder Guds förmåner att ges till oss därför att Han har ställt ett villkor, och Han kan inte ljuga. Otro tillåter djävulen att fortsätta erbjuda förbannelsen. (Mark.6:5) Och han kunde inte göra någon kraftgärning där. Bara några få sjuka botade han genom att lägga händerna på dem. (6) Och han förundrade sig över deras otro. Även Jesus var förbjuden att göra kraftgärningar för dem som inte trodde. Antingen vi vet det eller inte, så är vi konstant förbjudna eller tillåtna genom våra tankar, ord och handlingar. Eftersom all auktoritet i himlen och på jorden var givna till Jesus, och Han i sin tur delegerade denna auktoritet till sina lärjungar, så varifrån får djävulen egentligen sin auktoritet? Han får den från vår otro, våra ord och vår olydnad.

(Upp.22:18) För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok (19) Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok. Om vi lägger till eller tar ifrån Guds Ord, så tillåts förbannelsen genom djävulen, och samtidigt förbjuds Guds välsignelser för oss eller genom oss. Allt detta är gjort enligt Guds design för att motivera oss att igen bli eniga med Honom. Adam föll ut ur enigheten med Gud och hamnade under förbannelsen. Gud ville att vi igen skulle bli eniga med Honom och slippa förbannelsen. Vår ovilja till enighet kommer på inget sätt att hindra Guds suveränitet. Den hindrar oss bara från att samarbeta med Honom och att vara ett redskap i detta samarbete. (Luk.19:40)...om de tiger, kommer stenarna att ropa. Jesus gjorde det klart att Gud skulle finna ett redskap att använda. Den enda frågan är: Kommer det att vara du?.

Vi måste samtycka med Guds Ord i vårt tal, utan att lägga till eller ta ifrån, för att få del av Hans förmåner eller att förvalta dem. I Hebreerbrevet 3:1 kallas Jesus för ”överstepräst som vi bekänner oss till.” Bekänner här är det grekiska ordet homologeo som betyder ”att säga samma som.” Med andra ord, Jesus offrar vårt muntliga samtycke med Hans Ord inför Fadern. Vi gör ett offer genom vårt samtycke genom Jesus till Fadern. (Heb.13:15) Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar (engelska: ”bekänner” eller med andra ord ”säger samma som,” översättarens anm.) hans namn. Både det grekiska och det hebreiska ordet för ”namn” i Skrifterna betyder ”karaktär och auktoritet.” Om vi vill ha Guds förmåner genomgående så måste vi fortlöpande tala i överensstämmelse med Jesu karaktär och auktoritet, som är Ordet. Om vi inte samtycker med Guds Ords karaktär och auktoritet så kommer Jesus att vägra oss förmånerna som löftena lovar.

Jesus sade: (Matt. 10:32) Var och en som bekänner mig (talar det samma som mig) inför människorna, honom skall också jag bekänna (tala det samma) inför min Fader i himlen.

(33) Men var och en som förnekar mig inför människorna, honom skall också jag förneka inför min Fader i himlen.

Sanna troende talar i överensstämmelse med Ordet, och tar på så sätt emot dess förmåner som Jesus förmedlar. Många undrar varför de inte kan ta emot det som Bibeln lovar, samtidigt som de inte inser, att de i sina tankar och ageranden är precis tvärt emot den. (Rom.10:10) Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Observera att frälsning kommer då vi tror och talar i överenskommelse med Bibeln. Många vet inte vad en fullständig frälsning är. ”Frälsning” här är det grekiska ordet soteria som betyder ”allt det som soter eller 'frälsaren' försåg. Vi frågade en gång en grekisk man vad soteria betyder. Han sade: ”Det betyder att alla mina behov är tillfredsställda som hos en liten baby.” Verbet för soteria är sozo. Detta grekiska ord är översatt ”frälst” då det menas själens frälsning (Luk.7:50). Det är översatt ”gjord hel” då det menas helande (Luk.8:48; Jak.5:15) och befrielse från demonbesättelse (Luk.8:36). Det är översatt ”frälsa” då det talas om frälsning från ofördelaktiga omständigheter (Matt.8:25; Jud.1:5). Frälsning täcker alla de förmåner som Kristus betalade för. Vi ser här att det inte är tillräckligt att tro endast med hjärtat för att ha Guds förmåner. Om en person har tro så kommer den ut ur hans eller hennes mun. (2 Kor.4:13) Men då vi har samma trons ande som i skriftordet: Jag tror, därför talar jag, så tror också vi, och därför talar vi. Som du kan se så är tro utan gärningar död. Det är klart att Jesus medlar mellan Fadern och oss om vår tro är bevisad i våra ord.

(Luk.12:8) Jag säger er: Den som bekänner mig inför människorna, honom skall också Människosonen bekänna inför Guds änglar.(9) Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar. Det är nödvändigt att vi säger inför människorna detsamma som Gud säger, för att orden ska ges till änglarna som får det som vi säger att ske. Om vi bekänner löftena i Ordet, så ger Jesus auktoritet åt änglarna att erbjuda oss förmånerna av frälsningen från Gud. (Heb.1:14) Är inte änglarna andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen? Änglarna har auktoritet att erbjuda hans änglar, ni starka hjältar som utför hans befallning, så snart ni hör ljudet av hans befallning. Då änglarna hör Ordet genom oss så har de auktoritet av Jesus att fullborda det. Då vi talar otro, rädsla, ängslan, så talar vi negativ tro, eller tro på förbannelsen. Detta ger auktoritet åt demonerna att erbjuda förbannelsen. (4 Mos.14:28) ...Så sant jag lever, säger HERREN, jag skall göra med er så som ni själva har sagt inför mig.

En dag kände jag att jag nästa dag skulle lära ut vikten av en rätt bekännelse. Den natten hade jag en mycket målande dröm. Jag såg mig själv kämpa i en strid för att ta landet från jättar. (Vårt liv är andligt sett det land som måste erövras för Gud). (1 Kor.3:9) Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker (grekiska: brukat land), en Guds byggnad. I Malaki 3:11,12 säger Anden åt oss, att om vi bär frukt så ska vi ”vara ett ljuvligt land.” Israeliterna som representerade den andliga människan, försökte ta sitt förlovade land från kananéerna, som representerade den köttsliga människan. Detta är vår strid också. (Gal.5:17) Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra.... Vi är i en strid för att se vem som regerar över det förlovade landet i våra liv.

I denna kamp hade jag tagit en av fienderna till fånga och höll honom i ett stadigt nackgrepp medan vi gick längs en stig. Nackgreppet förhindrade honom att tala. (Herren hjälpte mig att se, att denna fiende som jag förhindrade att tala var min egen köttsliga människa.) Då vi kom till en krök på stigen, såg vi en jätte som stod intill en lägereld. Fastän jag visste att han var en jätte så var han i själva verket inte större än jag. (En jätte kan vara en fiende eller hinder som verkar vara större än oss eller vår förmåga att ta kontroll över våra liv för Gud.) Då vi stod ansikte mot ansikte med jätten så lättade jag gradvis på nackgreppet, och min fiende talade till honom. Han sade: ”Större, större, större.” Jag visste att min fiende hade förmåga att göra denne jätte mycket större genom att tala. Då vände jag mig om och gav honom ett karateslag på adamsäpplet för att hålla honom tyst och sade: ”Nej. Mindre, mindre, mindre!” (Av detta kan du se att den köttsliga människan har auktoritet att, om hon får tillåtelse, tala om vilken ogynnsam situation som helst för att göra den värre. Köttet vandrar i åskådning, inte i tro. Å andra sidan har den andliga människan auktoritet att tala till jättar såsom synder, sjukdomar och förbannelser och tvinga dem att bli mindre och mindre tills de slutligen inte existerar alls.)  

Har du ögon att se med och öron att höra med, som Jesus formulerade det? Då Josua (hebreiska: ”Jesus”) ledde israeliterna att inta det förlovade landet var de först tvungna att övervinna de fem kungar som styrde landet (Jos.10:3,16). De fem kungar som från början härskar över våra liv är de fem sinnena. Den världsliga människan följer och är styrd av de fem världsliga sinnena. Pånyttfödda sinnen är formade av Anden och Ordet. Dessa andliga sinnen gör det möjligt för oss att vandra i erfarenheten av Ordet. (Heb.5:13) Men om någon är sådan att han ännu måste leva av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om rättfärdighet; han är ju ännu ett barn. (14) Ty den stadiga maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan hava sina sinnen övade till att skilja mellan gott och ont. Barn som ännu går på mjölk har opånyttfödda sinnen och kan inte följa sin far. De som har sinnen som rättat sig efter Ordet om rättfärdighet, går på stadig kost och är kapabla att vandra så som Jesus gjorde. (Joh.4:34) Jesus sade: "Min mat (grekiska: ”stadig kost”) är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Jesus reagerade inte på det som Han kände, hörde och såg med sina naturliga sinnen. Han gjorde endast det som Han såg och hörde att Fadern visade och sade (Joh.5:19,30). Detta gjorde Honom till en pålitlig representant för Fadern, för Han kunde inte bli manipulerad av yttre omständigheter, tillstånd eller lögner. (1 Mos.21:8) Barnet växte och blev avvant, och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham en stor fest. För nu var han inte beroende av sin mor längre utan kunde gå med sin far. Samuels mor kunde inte ge honom till Herrens tjänst förrän han var avvand (1 Sam.1:11,22). Anden undervisade genom Paulus, att de som är skilda från sina bröder genom sekterism (samfundstillhörighet) är fortfarande beroende av mjölk (1 Kor.1:10-14, 3:1-5). De är fortfarande bundna till sin andliga moder.

(Jos.10:16) Men de fem kungarna flydde och gömde sig i grottan vid Mackeda.

    (17) Då det berättades för Josua att man funnit de fem kungarna gömda i grottan vid Mackeda, (18) sade han: "Vältra stora stenar framför ingången till grottan, och sätt folk där för att bevaka dem. I Hebréerbrevet 6:4-8 undervisar Anden att vi är ”en åker som dricker regnet” från Anden och Ordet för att bära frukt. Ingången till grottan i vårt land symboliserar klart och tydligt vår mun. Josua, som en bild på Jesus, kommenderade att man skulle blockera ingången med stenar för att hindra de fem kungarna från att rymma. Jesus kallas för en sten av Paulus (Ef.2:20) och Petrus (1Petr.2:7,8). Johannes kallade Honom för Ordet (Joh.1:1,14; Upp.19:13). Följaktligen så symboliserar stenarna Guds Ord i vår mun, som hindrar de fem sinnena att tala. Om den världsliga människan talar så blir jättarna större, liksom i min dröm. Om den andliga människan talar Ordet så blir jättarna mindre. Jesus undervisade att om vi talar tro så flyttas bergen (jättarna) ur vår väg (Mark.11:23). Tio av de tolv spejarna som var utsända för att spionera på det förlovade landet, kom tillbaka och berättade endast om det de såg, kände och hörde via de köttsliga sinnena – hur stor jättarna var (4 Mos.13:27-33). Denna ”onda rapport” medförde att folket trodde att landet inte kunde intas. Alla som trodde på den onda rapporten dog i öknen.

På samma sätt kan landet i våra liv inte intas av den andliga människan om vi inte talar ut löftena i Ordet i stället för de negativa saker som våra köttsliga sinnen visar oss. Vi måste ha sinnen som kan smaka Ordet så att vi kan se, höra, känna och lukta (urskiljning) att vi är frälsta, helade, befriade och försörjda i allt genom korset. (Ps.34:9) Smaka och se att HERREN är god. (2 Petr.1:3) Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. (4) Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. (Rom.10:17) Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord. Vi kan inte bli ledda av Anden om vi samtidigt gör beslut och talar i enlighet med de köttsliga sinnena. En broder ringde upp mig en gång angående en dröm. I hans dröm uppenbarade jag mig för honom. Han talade till mig och sade: ”Du påminner mig om någon som jag läste om i Jesaja.” Då sade jag till honom i drömmen: ”Jag känner till de verserna.” Sedan citerade jag några verser av vilka en var Jesaja 11:3. (Jes.11:3) Han skall ha sin glädje (hebreiska: ”doft eller lukt”) i HERRENS fruktan. Han skall inte döma efter vad ögonen ser eller utöva lag efter vad öronen hör .Efter att Josuas (Jesu) arme' fängslat de fem kungarna förföljde och besegrade de deras arméer av köttsliga människor (Jos.10:19,20). Som Herrens arme' kommer Han att leda oss för att övervinna de köttsliga sinnena, så att vi kan övervinna den världsliga människan. (2 Kor.4:16) ... Även om vår yttre (världsliga) människa bryts ner, förnyas vår inre (andliga) människa dag för dag. (18) Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. Eftersom vi har andliga ögon så att vi kan se löftena som inte ännu kan ses (är manifesterade) så kommer den köttsliga människan att dö bort medan den andliga människan tar dess plats. (Rom. 6:6) Vi vet att vår gamla (världsliga) människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Om en person hade ögon och öron så han kunde tro detta, så vad skulle finnas i deras mun? De skulle säga med Paulus att: ”nu är det inte längre jag (den världsliga människan) som lever, utan Kristus (den andliga människan) lever i mig.” Det finns löften som täcker varje behov som en människa kan ha, men Guds folk fortsätter att uttala den dåliga rapporten om vad de ser med sina världsliga ögon.  

Då Josua återvände kommenderade han sina andliga män att ta kungarna ur grottan och sade: ”Kom fram och sätt era fötter på dessa kungars nackar.” De kom fram och satte sina fötter på deras nackar. (Jos.10:24). Detta förhindrade de köttsliga sinnena från att tala tills de hade korsfästs. (26) Därefter lät Josua slå dem till döds och hänga upp dem på fem pålar, och där fick de hänga till aftonen. (27) Men vid solnedgången togs de på Josuas befallning ner från pålarna och kastades in i grottan där de hade varit gömda. Framför ingången till grottan lade man stora stenar, som ligger kvar där än i dag. Se bara på likheterna mellan denna korsfästelse och Jesu korsfästelse. (Apg.5:30; 10:39) Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Jesu fem sinnen blev korsfästade. Jesus måste även bli nertagen från korset innan solnedgången, som inledde en stor sabbat (Joh.19:21). Jesus placerades i en grotta eller grav som sedan förseglades med en stor sten (Joh.20:1). Den goda nyheten är att, eftersom vår köttsliga människa korsfästes med Kristus så har våra gamla sinnen redan dödats för oss. Om vi vandrar i tro på detta så kommer Gud att manifestera det för oss.

Josua sade också: ”så här skall HERREN göra med alla fiender som ni kommer i strid med” (Jos.10:25). Nyckeln till seger över alla våra fiender är att övervinna de köttsliga sinnena med Ordet. Församlingen behöver ”ha sina sinnen övade (genom Ordet) i att skilja mellan gott och ont.” Detta är vad som gjorde lille David så segerrik över jätten Goliat. På sin väg till striden ”valde han ut åt sig fem släta stenar ur bäcken, lade dem i fickan på sin herdeväska och tog sin slunga i handen. Så gick han fram mot filisteen. ”

(1 Sam.17:40). Bäcken här representerade vattnets bad, i kraft av ordet.” (Ef.5:26). De fem stenarna som representerade Davids sinnen blev polerade släta genom Ordets vatten. (Av detta kan du se att de stora stenarna som blockerade ingången till grottan för att hålla kvar de fem kungarna inte bara representerade Ordet, utan också Ordet manifesterat i de andliga sinnena.) Med dessa pånyttfödda sinnen visste David att han representerade Herren, att han hade auktoritet gentemot Guds fiender, att med Guds kraft var han mer än en munsbit för jätten och hans vapen, och att han kunde tala Ordet av tro, och det skulle ske.

(1 Sam.17:45) David svarade filisteen: "Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, jag kommer mot dig i HERREN Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har hånat. (46) HERREN skall denna dag överlämna dig i min hand och jag skall slå ner dig och ta huvudet av dig. Jag skall denna dag ge de filisteiska krigarnas döda kroppar åt himlens fåglar och åt jordens vilda djur. Och hela världen skall förstå att Israel har en Gud. Observera också att gudfruktiga ledare genom en enda mans pånyttfödda sinnen förde med sig förståelse och tro till Israel för att besegra filisteernas arme'. (1 Sam.17:49) David stack sin hand i väskan och tog fram en sten ur den, slungade den och träffade filisteen i pannan. Stenen trängde in i pannan, så att han föll omkull med ansiktet mot jorden.  Vilket av sinnena representeras av denna enda sten som dödade Goliat? Ett gott förslag är hörseln, för David talade endast det som han hade öron att höra, men jag tror att hans tunga dödade Goliat. Tungan inte bara smakar saker för att bestämma om kroppen kommer att acceptera dem, utan den talar också sådana saker som kroppen redan har accepterat. Davids sinnen talade modigt ut tro ur hans mun, och därför måste det också ske det som han sade. Efter att David hade slagit Goliat tog han av huvudet med Goliats eget svärd (1 Sam.17:51), för att fullborda de trons ord som han hade uttalat.

Vår bekännelse förbjuder eller tillåter, och avgör vem som kommer att vinna striden i himlen. Seger i den striden har inget att göra med änglarnas kraft eller demoner utan vår auktoritet. En ängel binder lätt Satan och kastar honom i avgrunden (Upp.20:1,2). (Upp.12:7) En strid uppstod i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, (8) men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. Fastän änglarna och demonerna genomför striden, så ger de heliga auktoritet åt dem genom orden ur deras mun till den segrande sidan. (11) De (de heliga) övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden.

De heliga förbjuder eller tillåter änglar och demoner i enlighet med ”sitt vittnesbörds ord.”

Jesus sade: ”Amen säger jag er: Allt vad ni binder (förbjuder) på jorden skall vara bundet (förbjudet) i himlen, och allt vad ni löser (tillåter) på jorden skall vara löst (tillåtet) i himlen.” (Matt.18:18). På grund av detta är vi motiverade till att instämma med Ordet, även om det tycks vara tvärt emot hur det verkar vid första anblicken eller enligt mänsklig uppfattning.

Guds Ord i oss ger auktoritet till änglarna att besegra Satan. Många säger: ”Jag binder demonerna,” eller ”Jag löser änglarna,” allt medan de fortsätter att vara oense med Ordet. Detta är bara munväder och det åstadkommer ingenting. Varken Jesus eller Hans lärjungar gjorde sådana uttalanden. Vi behöver inte heller göra det, utan endast instämma med Ordet i våra dagliga funderingar, tal och gärningar. Då kommer demoner att stoppas medan änglar blir tillåtna. Jag lägger till gärningar här eftersom vi inte kan erkänna Kristus om vi vandrar i medveten synd, och samtidigt förvänta oss att vi kan förbjuda demoner från att verka.

Det är nödvändigt att vi ångrar oss och omvänder oss för att kunna bryta ner Satans förmåga att härska över oss. (2 Kor.10:4) De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader (grekiska: ”resonemang”) (5) och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud.

Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus. Om vi vill vinna striden i himlen så måste vi först vinna den i vårt eget sinne och sedan med vår tunga. (Ords.18:21) Tungan har makt över död och liv.

Inga kommentarer: